ALS

Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Tack vare gåvor driver vi svensk hjärnforskning framåt och ger fler möjligheten till ett långt liv. Här berättar vår generalsekreterare Anna Hemlin varför din gåva är så viktig.

ALS (Amyotrofisk lateral skleros) är en obotlig hjärnsjukdom som drabbar de nervceller i ryggmärgen, hjärnstammen och hjärnbarken som styr skelettmusklernas rörelser. Peter Andersen, en av världens främsta ALS-forskare och professor vid Umeå universitet, forskar om vad som orsakar ALS och söker efter nya behandlingar som kan bromsa sjukdomen. Han är optimistisk över flera nya läkemedel som under de närmaste åren kommer att testas på ALS patienter.

Vårens sista avsnitt av Sofias Änglar sänds den 28 maj och handlar om den unga småbarnsmamman Sandra Bergman som har diagnostiserats med ALS. Hon lever med den plågsamma vetskapen om att hon inte kommer att få se sin tvååriga dotter Ellenor växa upp. Hennes största önskan är naturligtvis att forskningen ska gå framåt och att man ska hitta effektiva mediciner. Till detta behövs pengar.

ALS och andra neurodegenerativa sjukdomar sprider sig i den drabbade kroppen från cell till cell mellan olika delar av nervsystemet. Isil Keskin vid Umeå universitet undersöker hur spridningen går till, hon hoppas att hennes forskningsresultat kommer att ge ALS-patienter en effektiv behandling i framtiden.

Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.

En kväll i januari samlades nästan 100 personer från eventbranschen för att hylla sin kollega Christine Ströman. Christine hade precis bestämt sig för att gå i pension i och med sin födelsedag i maj 2018 när hon fick beskedet att hon fått ALS.

Forskare i Umeå och Tyskland har hittat ytterligare en pusselbit som kan förklara hur sjukdomen ALS kan uppkomma. Det handlar om förändringar i en gen som alla människor bär på.
– Resultaten är överraskande och om de bekräftas i fler studier handlar det om den vanligaste kända faktorn som orsakar ALS, säger professor Peter Andersen vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet. Peter Andersen är en av de forskare som får stöd från Hjärnfonden.

Thomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS. Syftet med studierna är att på sikt hitta nya sätt att behandla sjukdomen.