Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Jag och min forskargrupp har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För två år sedan publicerade vi våra första fynd, vilket fick ett enormt genomslag i forskarvärlden.

I laboratorieförsök kunde vi nämligen visa att vårt protein förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Dessutom utan biverkningar, vilket är i det närmaste unikt. Därför ber jag om din hjälp för att vi ska kunna fortsätta. Nu arbetar vi med att förfina vår metod ytterligare. För närvarande är vårt huvudfokus att bli bättre på att lura hjärnan att släppa in vårt protein. Det är avgörande för att behandlingen ska kunna fungera effektivt i vården av Alzheimerpatienter.

Varje krona behövs

Dessa studier kräver dock stora resurser, så varje krona är viktig för oss. Jag hyser gott hopp om att vårt arbete kan leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers sjukdom från att ens bryta ut. För att det ska fungera behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, vilket jag vet att duktiga kollegor i Sverige arbetar med. Det är ytterligare en anledning att stödja hjärnforskningen!

Om min forskargrupp lyckas ta fram en ny Alzheimerbehandling vore det ett stort genombrott för vården, men också för den typ av nya läkemedel vi arbetar med. Därför är det mycket möjligt att vi relativt snabbt kan lära oss att bekämpa andra sjukdomar i hjärnan. Vi har redan lyckats ta fram proteiner som binder sig till ”sjukdomsmolekyler” med koppling till Parkinsons sjukdom respektive frontallobsdemens. I laboratorieförsök ser det mycket lovande ut.

Din gåva gör med andra ord nytta på flera fronter samtidigt. Demenssjukdomar som Alzheimer ökar och kan snart nå kritiska nivåer. Förutom det stora lidande sjukdomarna orsakar så riskerar vårdbehovet att bli övermäktigt för samhället. Sorgligt nog är resurser ändå en ständig utmaning för oss hjärnforskare. Statens anslag räcker inte till och då är människor som du avgörande för nya genombrott.

Därför ber jag dig nu – ge en gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Skyddad: Bristande kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.