Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Stefan Ståhl

Professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

Lästid: 2 minuter

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Porträtt av Stefan Ståhl.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Jag och min forskargrupp har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För två år sedan publicerade vi våra första fynd, vilket fick ett enormt genomslag i forskarvärlden.

I laboratorieförsök kunde vi nämligen visa att vårt protein förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Dessutom utan biverkningar, vilket är i det närmaste unikt. Därför ber jag om din hjälp för att vi ska kunna fortsätta. Nu arbetar vi med att förfina vår metod ytterligare. För närvarande är vårt huvudfokus att bli bättre på att lura hjärnan att släppa in vårt protein. Det är avgörande för att behandlingen ska kunna fungera effektivt i vården av Alzheimerpatienter.

Varje krona behövs

Dessa studier kräver dock stora resurser, så varje krona är viktig för oss. Jag hyser gott hopp om att vårt arbete kan leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers sjukdom från att ens bryta ut. För att det ska fungera behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, vilket jag vet att duktiga kollegor i Sverige arbetar med. Det är ytterligare en anledning att stödja hjärnforskningen!

Om min forskargrupp lyckas ta fram en ny Alzheimerbehandling vore det ett stort genombrott för vården, men också för den typ av nya läkemedel vi arbetar med. Därför är det mycket möjligt att vi relativt snabbt kan lära oss att bekämpa andra sjukdomar i hjärnan. Vi har redan lyckats ta fram proteiner som binder sig till ”sjukdomsmolekyler” med koppling till Parkinsons sjukdom respektive frontallobsdemens. I laboratorieförsök ser det mycket lovande ut.

Din gåva gör med andra ord nytta på flera fronter samtidigt. Demenssjukdomar som Alzheimer ökar och kan snart nå kritiska nivåer. Förutom det stora lidande sjukdomarna orsakar så riskerar vårdbehovet att bli övermäktigt för samhället. Sorgligt nog är resurser ändå en ständig utmaning för oss hjärnforskare. Statens anslag räcker inte till och då är människor som du avgörande för nya genombrott.

Därför ber jag dig nu – ge en gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta