Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Jag och min forskargrupp har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För två år sedan publicerade vi våra första fynd, vilket fick ett enormt genomslag i forskarvärlden.

I laboratorieförsök kunde vi nämligen visa att vårt protein förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Dessutom utan biverkningar, vilket är i det närmaste unikt. Därför ber jag om din hjälp för att vi ska kunna fortsätta. Nu arbetar vi med att förfina vår metod ytterligare. För närvarande är vårt huvudfokus att bli bättre på att lura hjärnan att släppa in vårt protein. Det är avgörande för att behandlingen ska kunna fungera effektivt i vården av Alzheimerpatienter.

Varje krona behövs

Dessa studier kräver dock stora resurser, så varje krona är viktig för oss. Jag hyser gott hopp om att vårt arbete kan leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers sjukdom från att ens bryta ut. För att det ska fungera behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, vilket jag vet att duktiga kollegor i Sverige arbetar med. Det är ytterligare en anledning att stödja hjärnforskningen!

Om min forskargrupp lyckas ta fram en ny Alzheimerbehandling vore det ett stort genombrott för vården, men också för den typ av nya läkemedel vi arbetar med. Därför är det mycket möjligt att vi relativt snabbt kan lära oss att bekämpa andra sjukdomar i hjärnan. Vi har redan lyckats ta fram proteiner som binder sig till ”sjukdomsmolekyler” med koppling till Parkinsons sjukdom respektive frontallobsdemens. I laboratorieförsök ser det mycket lovande ut.

Din gåva gör med andra ord nytta på flera fronter samtidigt. Demenssjukdomar som Alzheimer ökar och kan snart nå kritiska nivåer. Förutom det stora lidande sjukdomarna orsakar så riskerar vårdbehovet att bli övermäktigt för samhället. Sorgligt nog är resurser ändå en ständig utmaning för oss hjärnforskare. Statens anslag räcker inte till och då är människor som du avgörande för nya genombrott.

Därför ber jag dig nu – ge en gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.