Porträtt på hjärnforskaren Lars Olson i universitetsmiljö. Professor Lars Olsson, medgrundare av Hjärnfonden.

”Hjärnforskningen får för lite stöd från staten”

För 30 år sedan var professor Lars Olson med och grundade Hjärnfonden. Nu tittar han tillbaka på neurovetenskapens stora framsteg och berättar om de kvarvarande utmaningarna.

”Jag började med hjärnforskning redan i början av 60-talet. Med tiden insåg jag att det var svårt att få anslag till sina projekt, även för duktiga forskare med lovande resultat.  

Det saknades helt enkelt resurser. Därför var jag 1994 med och grundade Hjärnfonden.  

Under åren har Hjärnfondens givare gjort stor skillnad för svensk hjärnforskning. Sedan starten har Hjärnfonden delat ut över en miljard kronor till hundratals olika forskningsprojekt. Det går inte att överskatta hur viktigt det har varit, och är, eftersom hjärnforskningen fortfarande får för lite stöd från staten.  

Hjärnforskningen får inte stå still, eftersom nya genombrott kan ge människor både ökad livskvalitet och längre liv. Under min långa yrkesbana har jag fått se många exempel på det. Jag tänker bland annat på de behandlingsmöjligheter som idag finns vid stroke, bipolär sjukdom, MS, depression och ADHD. Mycket av det kunde vi bara drömma om för ett par decennier sedan. Jag är övertygad om att ännu större framsteg finns runt hörnet, bara hjärnforskningen får tillräcklig finansiering.  

Varje extra krona är betydelsefull, eftersom behoven är så stora. Just nu pågår massor av intressant hjärnforskning i Sverige – inom bland annat Alzheimer, stroke, Parkinson, depression, epilepsi, autism, ryggmärgsskador och ALS. De här duktiga forskarna måste få möjlighet att gå i mål. Det ligger i allas intresse, eftersom vem som helst kan drabbas av hjärnans diagnoser.  

Att Hjärnfonden nu fyller 30 år är på så sätt inte ett jubileum att fira, utan en påminnelse om hur viktig varje gåva är.” 

Lars Olson,
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare 

De senaste Nobelprisen med betydelse för hjärnforskningen

Bland 2023 års Nobelpristagare fanns två som gjort spännande framsteg som kan komma att ha stor betydelse för våra möjligheter att lösa hjärnans gåtor.  Här berättar Lars Olson om hur årets Nobelpris kan gynna hjärnforskningen.

Nobelpriset i kemi

Priset gick 2023 till Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus och Aleksey Yekimov för deras upptäckt och syntes av kvantprickar. Det är nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper, till exempel vilken färg de har. Idag används kvantprickar därför i både teveskärmar och LED-lampor. Men de gör också stor nytta för forskare som kartlägger celler och organ. Av allt att döma är den här utvecklingen bara i sin linda.  

Nobelpriset i fysik

Fjolårets pris gick till Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier. De har ”demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi”. Detta har gett forskarvärlden en inblick i de mekanismer som styrs av elektroner. Denna teknik har en stor potential inom exempelvis medicinsk diagnostik, eftersom ljusblixtarna till exempel kan användas för att identifiera olika molekyler. 

 

Relaterat

Stressforskaren Ulla Peterson: Samtalsstöd kan förebygga stress

Ulla Peterson vid Linnéuniversitet forskar på om det går att förebygga stress. Hon har nyligen presenterat en rapport som visar att det går att minska utmattning, stress och ångest genom att låta medarbetare delta i kollegiala samtalsgrupper.

Biträdande Professor Åshild Olsen Faresjö – Håret kan tala om hur stressad du är

Hon och hennes kollegor håller just nu på att ta fram en metod för att mäta stresshormonet kortisol i hårprover och de kan ta reda på hur det har sett ut flera månader tillbaka i tiden. Kortisol är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som utsöndras från binjurarna i samband med stress. Genom att […]

Forskaren Robert Persson Asplund – Stressbehandling via nätet ger snabbare hjälp

Det kan ta lång tid att få hjälp för den som lider av stress. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program som gör stressbehandling mer lättillgänglig.

Människor folkmassa stress

Professor Marie Åsberg – Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom

Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här berättar hon om sin forskning. Jag ser att följderna av utmattningssyndrom kan vara invalidiserande. Människor får svåra kognitiva störningar, många förlorar till exempel förmågan att tänka klart när de behöver det som bäst. Till och med de allra enklaste besluten kan bli svåra. […]

”Även för framgångsrika hjärnforskare är det en ständig kamp om pengar”

Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.

Jakten på hjärnans stresscentrum

Stress i lagom dos är till och med nyttig för oss men när den pågår för länge blir den plötsligt farlig. Var går gränsen till ohälsosam stress och vad händer i hjärnans innerst kretsar när det slår över? För att ta reda på det kikar Tibor Harkany och hans forskargrupp på hur cellerna längst in i hypotalamus pratar med varandra. Lär vi oss förstå deras språk kommer vi närmare en lösning på gåtan om den växande diagnosen utmattningssyndrom.