Hjärnskada

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Havandeskapsförgiftning är den vanligaste orsaken till mödradödlighet och hjärnkomplikationer ligger bakom flest dödsfall. Lina Bergman, en av Hjärnfondens stipendiater vill hitta markörer som visar vilka kvinnor som har hög risk för att drabbas av hjärnpåverkan och vill förstå vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom så att de kan behandlas i tid. #postkodffekten

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta av med vissa funktioner permanent. Nu har Christian Göritz och hans medarbetare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.