En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.
Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.
Hur vi sover påverkar hur våra hjärnor mår. Jonathan Cedernaes undersöker hur maten du äter kan få dig att sova bättre eller sämre. Vi har fått besöka sömnlabbet på Uppsala Biomedicinska Centrum.
När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.
Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.
Med nya metoder kan Alzheimer upptäckas i tidigare skede och nya mediciner kan snart nå marknaden. Men är det svenska sjukvårdssystemet redo att dra nytta av framgångarna?
Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.
