Aktuellt

Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens post-doc stipendium 2016. 20 stipendiater får 280 000 kronor var vilket ger möjlighet att på heltid forska inom neuroområdet.

Intresset för hjärnan har ökat lavinartat de senaste året och allt mer information i form av böcker, poddar, appar med mera når en intresserad allmänhet.

Nu närmar vi oss årets slut och vi vill rikta ett varmt tack till alla våra givare för ert engagemang under 2015. Hjärnfonden har återigen gjort en rekordutdelning till forskningen på nästan 64 miljoner kronor – och det är tack vare er generositet. Era gåvor har bidragit till att ge människor nytt hopp om ett längre och friskare liv.

I ett forskningsprojekt finansierat av Hjärnfonden har forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet identifierat en genetisk variant som är kopplad till psykotiska symtom och kognitiva svårigheter hos personer med bipolär sjukdom. I studien, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry , har forskarna hittat en möjlig mekanism för hur genvarianten påverkar nivåerna av specifika proteiner i ryggvätskan och ger kliniska symtom.

Hjärnfonden har tillsammans med byrån Volontaire vunnit det prestigefulla priset 75-wattaren för kampanjen #felhand.

Varje år delar livsmedelskoncernen Kavli ut pengar från sin fond till välgörande ändamål. I år får Hjärnfonden 400 000 kronor, pengar som kommer att bidra till livsviktig hjärnforskning.

En grupp av "stoppceller" i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.

Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet.

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.