Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry Cecilia Hansen och hennes älskade sambo, Kerry. Foto:Privat

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Vad hände när du blev sjuk?

– Jag hade jobbat länge i vården, men de sista åren var jag personlig assistent. Under den tiden började jag märka att jag hade problem med minnet. Jag behövde dubbelkolla saker hela tiden.  Till slut sökte jag vård och det blev många turer, tills en demenssjuksköterska kom förbi. Hon fattade misstankar och fick in mig på en minnesmottagning. Där visade det sig ganska snabbt att jag hade Alzheimer.

Hur kände du när du fick beskedet?

– Jag blev inte så chockad, eftersom jag hade anat att något var fel. Det jobbigaste just då var egentligen att jag blev sjukskriven och fick väldigt dåligt med pengar. Tack och lov kunde jag få ut mina pensionsbesparingar och betala av en massa saker, så att jag kunde börja leva billigare.

Hur är tillvaron idag?

– Än så länge går det hyfsat. Jag har två mediciner som lindrar symptomen. Jag glömmer en del ord, men annars klarar jag fortfarande det mesta. Och livet här hemma är underbart. Jag har en fantastisk sambo som jag delar intressen med. Vi odlar mycket, har många djur och vandrar i de vackra markerna runtomkring oss. Det som gnager i mig är frågan hur länge jag får vara klar i skallen. Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur.

Vad hoppas du att hjärnforskningen kan uppnå?

– Jag har läst mycket om det här. Det finns en hel del lovande forskning kring nya Alzheimerbehandlingar. Jag hoppas att det kan komma något, vad som helst, bara jag får lite mer tid. Jag är gärna försökskanin, eftersom den här sjukdomen ändå bara kan gå åt ett håll.

Nya framsteg kräver ju resurser. Vad vill du hälsa till den som läser det här?

– Vem som helst kan drabbas av Alzheimer. Och det är en hemsk sjukdom som det inte går att bli frisk från. Därför är det jätteviktigt att hjärnforskningen får pengar. Det brinner jag för.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.