Hjärnfonden
Ge en gåva
Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

Cecilia Hansen och hennes älskade sambo, Kerry. Foto:Privat

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Vad hände när du blev sjuk?

– Jag hade jobbat länge i vården, men de sista åren var jag personlig assistent. Under den tiden började jag märka att jag hade problem med minnet. Jag behövde dubbelkolla saker hela tiden.  Till slut sökte jag vård och det blev många turer, tills en demenssjuksköterska kom förbi. Hon fattade misstankar och fick in mig på en minnesmottagning. Där visade det sig ganska snabbt att jag hade Alzheimer.

Hur kände du när du fick beskedet?

– Jag blev inte så chockad, eftersom jag hade anat att något var fel. Det jobbigaste just då var egentligen att jag blev sjukskriven och fick väldigt dåligt med pengar. Tack och lov kunde jag få ut mina pensionsbesparingar och betala av en massa saker, så att jag kunde börja leva billigare.

Hur är tillvaron idag?

– Än så länge går det hyfsat. Jag har två mediciner som lindrar symptomen. Jag glömmer en del ord, men annars klarar jag fortfarande det mesta. Och livet här hemma är underbart. Jag har en fantastisk sambo som jag delar intressen med. Vi odlar mycket, har många djur och vandrar i de vackra markerna runtomkring oss. Det som gnager i mig är frågan hur länge jag får vara klar i skallen. Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur.

Vad hoppas du att hjärnforskningen kan uppnå?

– Jag har läst mycket om det här. Det finns en hel del lovande forskning kring nya Alzheimerbehandlingar. Jag hoppas att det kan komma något, vad som helst, bara jag får lite mer tid. Jag är gärna försökskanin, eftersom den här sjukdomen ändå bara kan gå åt ett håll.

Nya framsteg kräver ju resurser. Vad vill du hälsa till den som läser det här?

– Vem som helst kan drabbas av Alzheimer. Och det är en hemsk sjukdom som det inte går att bli frisk från. Därför är det jätteviktigt att hjärnforskningen får pengar. Det brinner jag för.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta