Hjärnforskning

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

När samhället öppnar upp igen kan viktig hjärnforskning ta fart igen vilket är otroligt glädjande. Men resurserna räcker inte utan mer medel behövs. Här nedan önskar Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden, god jul och berättar om vilken skillnad din gåva gör.

För oss på Hjärnfonden är det här en högtidlig del av året – det är nu vi beslutar vilken svensk hjärnforskning som ska få ekonomiskt stöd. Totalt kommer vi att dela ut strax över 105 miljoner kronor. Det är ett avgörande tillskott, eftersom hjärnforskningen lider av stor brist på resurser. Här nedanför tackar vår ordförande, Peter Thelin, för ditt stöd och berättar mer om hur stor skillnad varje gåva gör.

Hjärnforskningen är helt avgörande i kampen mot sjukdomar som Alzheimer, stroke och ALS. Ändå saknas resurser. Det innebär att även lovande hjärnforskning kan bli utan stöd. Ordföranden i vår Vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar mer om utmaningarna – och varför din gåva behövs.

Fjolårets Nobelpris i kemi tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna – för upptäckten av den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9. Den har snabbt blivit ett av de viktigaste verktygen inom gentekniken, eftersom den gör det möjligt att med hög precision förändra arvsmassan. Professor Lars Olson berättar mer.

Professor Lars Olson har ägnat sig åt hjärnforskning sedan början av 60-talet. Mycket har förstås hänt under åren, men en röd tråd som han ser är den ständiga bristen på resurser. Därför var han med och grundande Hjärnfonden för snart 30 år sedan. Här berättar han mer om aktuell hjärnforskning och varför ditt stöd är så viktigt nu.