MS

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Julen är en underbar tid som de allra flesta förknippar med kärlek och gemenskap med nära och kära. Men tyvärr firar alltför många jul i skuggan av hjärnans sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, stroke eller psykisk ohälsa. Både de sjuka och anhöriga drabbas hårt och därför behövs mer resurser till hjärnforskningen.

Nikki Kjellsson är 28 år och lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Den 13 december 2016 fick hon diagnosen, kort efter att hon fyllt 25 år. Det blev en speciell jul, full av oro och funderingar kring framtiden.

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.

Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Tack vare gåvor driver vi svensk hjärnforskning framåt och ger fler möjligheten till ett långt liv. Här berättar vår generalsekreterare Anna Hemlin varför din gåva är så viktig.

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.