Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.
En kväll i januari samlades nästan 100 personer från eventbranschen för att hylla sin kollega Christine Ströman. Christine hade precis bestämt sig för att gå i pension i och med sin födelsedag i maj 2018 när hon fick beskedet att hon fått ALS.
Forskare i Umeå och Tyskland har hittat ytterligare en pusselbit som kan förklara hur sjukdomen ALS kan uppkomma. Det handlar om förändringar i en gen som alla människor bär på.
– Resultaten är överraskande och om de bekräftas i fler studier handlar det om den vanligaste kända faktorn som orsakar ALS, säger professor Peter Andersen vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet. Peter Andersen är en av de forskare som får stöd från Hjärnfonden.
Thomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS. Syftet med studierna är att på sikt hitta nya sätt att behandla sjukdomen.
