Vad är Afasi?

Afasi

Att ha afasi innebär att man har svårt med språket efter en hjärnskada.^1-3 Man har svårt att prata, skriva och/eller att förstå vad andra säger eller att förstå skrivet språk.¹

Det finns mycket man kan göra och det finns olika hjälpmedel man kan använda för att få livet att fungera bättre.¹

Om afasi

Afasi är en språkstörning på grund av en hjärnskada.^1-4 Hjärnskadan är oftast en stroke men kan även vara en traumatisk hjärnskada eller bero på en hjärntumör^1-2 eller en infektion⁴.

Cirka 30 procent av alla patienter med stroke får afasi.⁴ När man har afasi sitter hjärnskadan nästan alltid på vänstra sidan av hjärnan.²

Att ha afasi innebär att man har svårt att prata, skriva och/eller att förstå vad andra säger eller att förstå skrivet språk.¹ Ofta är de kognitiva förmågorna oförändrade.³

Hur afasin påverkar skiljer sig från person till person. Någon kan ha små besvär att hitta ord som omgivningen knappt märker, medan någon annan kan ha mycket svårt med alla språkliga funktioner. Livet påverkas också på olika sätt för olika personer. Hur man använt språket innan man blev sjuk har stor betydelse. Det blir en betydande livsförändring om man innan sjukdomen dagligen läst böcker, skrivit e-post, löst korsord och pratat med många personer.¹ Att plötsligt i samband med en hjärnskada få svårt att kommunicera kan innebära ett stort handikapp.²

Det brukar dock gå att hitta nya sätt att kommunicera på.¹

Afasi – Symtom

Afasi ser mycket olika ut från patient till patient. Gemensamt är att språkfunktioner är drabbade.

Språkförmågan kan påverkas på olika sätt.²

Dessa symtom är vanliga vid afasi:

• Alla med afasi har svårt att hitta rätt ord. ^1,4
• Parafasier – man byter ut ord och bokstäver.¹ Det är vanligt att ”ja” i stället blir ”nej”.⁴
• Har svårt att komma på egennamn.⁴
• Har svårt att tolka och förstå vad andra säger. ^1,4
• Har svårt att förstå vad man läser.⁴
• Har svårt att formulera och stava text i skrift. ^1,4
• Agrammatism/dysgrammatism – svårigheter att bilda korrekta meningar.⁴
• För en del är det även svårt att känna igen siffror och att räkna.³

Den första tiden efter en stroke är det mycket vanligt att man har svårt att förstå vad folk säger. Detta brukar bli lättare allt eftersom och för en del kan besvären gå över helt.³ Det kan också vara svårt för folk i omgivningen att förstå vad man själv vill säga.¹

Det är vanligt att drabbas av depression och annan psykisk ohälsa till följd av en stroke. Personer med afasi som haft en stroke löper ännu större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Omkring 60 procent av alla personer med afasi efter stroke får depression.⁵

Afasi – diagnos

Om de språkliga svårigheterna har kommit gradvis, under en längre tid, kan man bli undersökt av en läkare på en vårdcentral. Beroende av vad undersökningen visar kan läkaren skriva en remiss till en logoped för vidare utredning. Logopeden gör en grundlig utredning av förmågan att kommunicera, hur vardagen påverkas hos den drabbade samt vilka behov som finns.¹

Om man kommer till en akutmottagning på grund av akuta symtom utreds man av en läkare. Om det visar sig att det rör sig om en hjärnskada, exempelvis en stroke, läggs man in på sjukhus för fler undersökningar och vidare behandling.¹

Afasi – behandling

Om afasin beror på stroke brukar afasin förbättras spontant i takt med att hjärnan läker. För att fortsatt förbättra språkfunktionen kan man få hjälp av en logoped.

Behandlingen går ut på att förbättra den språkliga förmågan hos den drabbade och att kompensera för nedsatt tal-och språkförmåga. Logopeden försöker även hjälpa de närstående att utveckla och hitta sätt att underlätta kommunikationen för den som har afasi. Man kan kommunicera med hjälp kroppsspråk, gester, skrivna ord och bilder.²

Det finns en rad olika hjälpmedel som kan vara till nytta för den som har afasi. Några exempel är talsyntes, läspenna och en talande klocka med minnesstöd. Olika programvaror för läsplatta och mobil, där flera funktioner är samlade, kan också underlätta.

Bildstöd är till hjälp för många och kan exempelvis användas för att strukturera dagens eller veckans aktiviteter eller påminna om hur något fungerar. En arbetsterapeut kan hjälpa till med tips om hjälpmedel i vardagen.⁶

Övriga faktorer som har betydelse för rehabiliteringen är skadans utbredning i hjärnan samt motivation och ork hos den drabbade.²

Forskning om afasi

Forskning pågår kring psykisk ohälsa hos personer med afasi efter stroke för att kunna ge ett bättre omhändertagande och få större kunskap och erfarenheter om behovet avseende psykisk ohälsa hos personer med afasi efter stroke och deras närstående.⁵

Visste du att

• … cirka 7–10 000 personer får afasi varje år i Sverige?⁷
• … trots att strokefallen har minskat de senaste årtiondena i höginkomstländer, har inte andelen som får afasi minskat? ³
• … det är lika stor andel män och kvinnor som insjuknar i afasi (efter stroke)? ⁴

Afasiförbundet
Den som har afasi kan vända sig till Afasiförbundet för råd och stöd. Det är en patientförening som arbetar för att förbättra livssituationen för personer med afasi eller språkstörning och deras anhöriga.

Referenser:

1. 1177-Afasi
2. Danderyds sjukhus
3. Forskning.se
4. Vårdhandboken
5. Uppsala Universitet
6. Afasiförbundet
7. Afasiförbundet

Publicerad 2014-07-15
Uppdaterad 2024-07-10