Vad är en språkstörning?

Språkstörning

Språkstörning är en vanlig men trots detta en ganska okänd funktionsnedsättning.
Att ha en språkstörning innebär att man inte lär sig sitt/sina modersmål på samma sätt som sina jämnåriga. En språkstörning yttrar sig ofta genom att man har svårt att uttrycka vad man vill säga och har svårt att förstå andras språk samt det skrivna språket. Även en lindrig språkstörning påverkar vardagen för den som är drabbad.¹

Om språkstörningar

Språkstörning är en utvecklingsrelaterad¹, språklig funktionsnedsättning som visar sig under uppväxten.^1,2 Språkstörning är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen men är trots detta ett tillstånd man vet förhållandevis lite om. ^1,3

Att ha en språkstörning innebär att man utvecklar sitt (eller sina) modersmål på ett annorlunda och långsammare sätt än sina jämnåriga. ^1,4 Det kan visa sig genom att man både har svårt att förstå och att uttrycka sig med hjälp av språket.⁴

Det är vanligt med språkliga svårigheter hos barn i yngre förskoleålder. För en del barn är de här svårigheterna övergående medan de för andra barn kvarstår upp i skolålder och i vuxen ålder.⁴ Det märks inte alltid så mycket utåt men kan ändå påverka i vardagliga situationer.⁵

Orsaken till språkstörningar anses vara multifaktoriell, vilket innebär att det inte finns en enskild förklaring.² Den enda kända orsaken idag är ärftlighet.⁵ Barn med språkstörning har ofta syskon, föräldrar eller andra släktingar med liknande svårigheter. Man har på senare tid upptäckt flera gener som kan associeras till språkstörning. Miljöfaktorer spelar också en stor roll. Det kan exempelvis hända något under graviditeten eller i samband med födseln som påverkar barnets hjärna.⁶

Men man vet fortfarande inte tillräckligt mycket om orsakerna till en språkstörning.⁶

Språkstörning kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som exempelvis uppmärksamhetsstörning, hörselskada, koncentrationsnedsättning eller rörelsehinder.

Språkstörning – Symptom

Språkstörning kan yttra sig på olika sätt hos olika personer och ge olika typer av svårigheter.¹ Man kan exempelvis ha ett litet ordförråd, svårt att hitta ord, svårt att bygga långa meningar med rätt ordföljd och ordform och man kan ha svårt med berättande.⁴

Det kan vara svårt att uttrycka vad man vill säga och man riskerar samtidigt att missuppfatta eller att inte förstå vad andra säger eller vad man läser. Det finns också ett stigma kring att ”inte hänga med, att inte förstå eller att inte kunna prata”. Det kan innebära att man kanske väljer att inte visa att man inte förstår eller att man inte försöker säga det man vill säga. Man kan även sakna ord och begrepp för att beskriva hur det är att ha språkstörning.¹

De språkliga svårigheterna kan också förändra sig över tid.¹
För ett barn kan en språkstörning göra det svårt att kunna följa med i skolan samt påverka det sociala livet med vänner.⁷ Språkstörningar får ofta negativa konsekvenser för barnet, det kan vara ökad risk att hamna utanför i leken eller att bli retad eller mobbad. Därför är det viktigt med fortsatt stöd och uppföljning även i skolan.²

Även hos vuxna kan de språkliga svårigheterna ställa till det i social kontakter med andra människor. Det kan vara svårt att föra ett samtal, att få fram det man vill säga och ibland kan det bli missförstånd.⁵

Språkstörning – diagnos

I begreppet språkstörning inkluderas både avvikelser och större förseningar i språkutvecklingen.⁶ Om en avvikande eller sen språkutveckling uppmärksammas hos ett barn, sker det ofta redan på BVC. För lite äldre barn kan det vara en lärare i skolan som upptäcker språkstörningen.⁷
Utredning av språkstörning görs av en logoped som bedömer barnets språk⁷ med hjälp av test av olika språkliga områden² samt frågor till föräldrar och personal på skolan⁸. Om de språkliga förmågorna ligger avsevärt under jämnårigas på flera olika områden, kan diagnosen språkstörning ställas.
Språkstörning blir en funktionsnedsättning när de språkliga svårigheterna ställer till med problem i vardagen, både praktiskt och socialt.¹

Språkstörning – behandling

Det råder samstämmighet kring att tidiga insatser är viktiga för barn med språkstörning då tidiga tal- och språkproblem har en negativ påverkan på andra utvecklingsområden.² Graden av språkstörning i kombination med det stöd man får, avgör till stor del hur det kommer gå senare i livet.¹

Vid behandling av en språkstörning behöver man få hjälp av en logoped. En remiss kan skickas från BVC, skolhälsovård eller vårdcentral. För yngre barn riktar sig logopedens insatser ofta till föräldrarna.⁴ Det kan handla om hur föräldrarna kan stimulera sitt barn språkligt samt träning och behandling.⁸ Tanken är att föräldrarna ska ha en gedigen verktygslåda med kunskaper och strategier att använda i vardagen. Med den kan de hjälpa sitt barn att utveckla sin språkförmåga under hela uppväxten. Parallellt följer logopeden noggrant barnets språkutveckling.⁴

För barn i skolåldern arbetar logopeden mer direkt med barnet. Då handlar det om att utveckla språkliga förmågor och att hjälpa barnet att utveckla hjälpsamma strategier för att lättare kunna både förstå och uttrycka sig med hjälp av språket.⁴

Forskning om språkstörning

För närvarande pågår forskning om man via jollerscreening av tio månader gamla barn, på BVC, kan upptäcka de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. På vissa ställen i landet kan föräldrar skriva en egenremiss om de känner oro kring sitt barns språkutveckling.¹

Mycket av den forskning som har gjorts har fokuserat på småbarnsåren medan språkliga problem hos äldre barn och vuxna inte har uppmärksammats i samma utsträckning.¹ Enligt en rapport från Socialstyrelsen finns ett stort kunskapsgap gällande språkstörning och långsiktiga konsekvenser.⁹

Nu pågår forskning för att ta reda på mer om uppkomsten av språkstörning och hur den kan påverkar olika delar av livet. Man undersöker om språkstörning påverkar exempelvis psykisk hälsa och livskvalitet, utbildning men även genetiska faktorer. Forskarna vill därutöver även bidra med kunskap om vad som är till hjälp för personer med språkstörning samt vilka behov av stöd som finns.³

Visste du att…

• … ungefär 7 procent normalbegåvade barn i förskoleåldern har rapporterats ha en språkstörning? ¹
• … man räknar med att 8–9 procent av befolkningen har språkstörning? ³
• … mellan 30 och 40 procent av alla med språkstörning har en nära släkting som har/haft en språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter? ⁵

Referenser:

1. Socialstyrelsen/Kunskapsguiden
2. Gillbergcentrum
3. Karolinska Institutet
4. Danderyds Sjukhus
5. 1177/Tal- och språkstörningar hos vuxna
6. SPSM
7. Attention
8. 1177 Halland
9. Skolverket

Publicerad 2015-01-20
Uppdaterad 2024-07-10