Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.
Varje år får ca 1300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Alexander Pietras, docent vid Lunds universitet, studerar, med stöd av Hjärnfonden, glioblastom som är en aggressiv tumörform. Målet för hans forskning är att hitta nya behandlingssätt.
”Man har lyckats köpa mig mer tid i livet, tack vare forskningen. Det vill jag fira med en insamling till just forskningen kring hjärntumörer.” Emma Skoglund har startat en insamling till Hjärnfonden med anledning av att det är 10 år sedan hon drabbades av en hjärntumör. Här är hennes berättelse.
Ödem, ansamling av vätska i hjärnan, bidrar till dödligheten av hjärntumörer. Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater, vill hitta sätt att behandla eller förhindra uppkomsten av ödem så att fler drabbade överlever.
Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.
När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.
Therese Olsson fick en hjärntumör i september 2013. Några år senare drabbades både hennes styvpappa Peter och Peters egen pappa Åke av varsin obotlig hjärntumör, nästan samtidigt. Therese valde då att starta en insamling till Hjärnfonden.
