Vad är en hjärntumör?

Hjärntumör är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar som alla börjar i hjärnan.¹ Sjukdomen drabbar både barn och vuxna men är ovanlig¹.

Möjligheterna att bota en hjärntumörsjukdom beror på vilken typ av tumör man har, hur stor den är, vilka symtom den ger¹ och var i hjärnan tumören sitter. Behandlingen brukar bestå av en eller flera av följande tre delar: operation, strålbehandling och cytostatika.¹

Om hjärntumör

Att drabbas av en hjärntumör är ovanligt.¹ I Sverige insjuknar omkring 1 300 personer varje år i en hjärntumör.² Sjukdomen drabbar människor i alla åldrar men är vanligast bland äldre människor.

Hälften av alla personer som får en hjärntumör är över 60 år.¹ Efter leukemi är hjärntumör den näst vanligaste cancerformen hos barn och tonåringar, med knappt 100 nya fall årligen.²

Hjärntumör är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar som alla börjar i hjärnan. De kallas också för primära hjärntumörer.¹ Tumörer i centrala hjärnan kan vara primära eller sekundära.

Primära tumörer uppstår i hjärnan. Sekundära är metastaser, dottertumörer, från cancer som har uppstått någon annanstans i kroppen men spridit sig till hjärnan. Den här texten handlar om primära hjärntumörer.

Primära hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och avgränsat från själva hjärnvävnaden, medan elakartade tumörer växer in i hjärnvävnaden och är svårare att operera bort.

Elakartade hjärntumörer leder sällan till metastaser i andra delar av kroppen. På så sätt skiljer sig hjärntumörer på ett viktigt sätt från andra cancertyper.²

Ungefär hälften av hjärntumörerna är elakartade (maligna).^3–4 Det finns ett hundratal olika typer av primära hjärntumörer med olika prognos och behandling.

Orsaken till hjärntumör är inte känd. Det kan vara en kombination av olika faktorer. Risken att drabbas av en elakartad hjärntumör kan öka av kemikalier och joniserande strålning hos vuxna.

Hos barn finns sällan något i omgivningen som kan förklara sjukdomen. Det kan även finnas en ärftlig komponent, men ärftlighet betraktas som ovanligt.¹

Olika typer av hjärntumörer

De vanligast förekommande hjärntumörerna hos vuxna är:³

• Gliom: Denna tumörtyp uppkommer ur gliaceller i hjärnans stödjevävnad. Dessa tumörer är vanligtvis elakartade.²
• Meningiom: Tumörer som uppstår i hjärnhinnorna. De är i allmänhet godartade och ovanliga hos personer under 50 år.²
• Hypofystumörer: Den absolut vanligaste formen av tumör i hypofysen (hypofysadenom) är godartad och är alltså inte cancer – det är mycket ovanligt med cancertumör i hypofysen.⁵
• Neurinom/schwannom: Långsamtväxande tumör som nästan alltid är godartad⁶ med ursprung ur hjärnans skallbas⁷. Eftersom tumören växer långsamt kan den hinna bli relativt stor innan den ger några symtom och därmed påverkar kranialnerver, hjärnstam, kärl och andra delar av hjärnan.⁷

De tre vanligaste tumörtyperna i det centrala nervsystemet, CNS (hjärna och ryggmärg) hos barn och ungdomar är:⁴

• Gliom: Detta är den vanligaste typen av CNS-tumörer hos barn.⁴ Det kan variera stort inom gliomen hur passa aggressiva de är. De kan uppstå i alla delar av CNS, man vanligast är i lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen.⁴ (Se mer ovan.)
• Medulloblastom: Detta är den vanligaste elakartade tumören i CNS hos barn. Den uppstår oftast i lillhjärnan.⁴
• Ependymom: Denna tumörtyp uppstår oftast i lillhjärnan, men förekommer även i storhjärnan och i enstaka fall i ryggmärgen⁴ och yttrar sig som elakartade hjärntumörer när de förekommer hos barn.⁶

Symtom vid hjärntumör

Eftersom hjärnan är central för känslor, tankar och minne samt våra fem sinnen, motorik och andra basfunktioner som andning, hjärtfunktion och cirkulation – kan tumörer i hjärnan vara extra problematiska.⁴

De kan ge olika typer av symtom som både är fysiska och psykiska. Symtomen beror i första hand på var i hjärnan tumören sitter.

Det här är några vanliga symtom:

•  huvudvärk². Den börjar ofta som vanlig ganska ospecifik huvudvärk som förvärras med tiden.
• Huvudvärken är ofta ihållande och tilltar vid hostning/krystning³ och är ofta värst under natten och tidigt på morgonen.² Men när huvudvärk är det enda symtomet beror det mycket sällan på hjärntumör, utan handlar ofta om spänningshuvudvärk, migrän eller har andra orsaker. ^2–3
• epileptiska anfall är ett annat vanligt symtom². Cirka 30 procent av alla hjärntumörer ger epileptiska anfall. ²
•  illamående och kräkningar^2–3
• synstörningar, tal- och hörselproblem
• försämrad balans, minnesstörningar
• förlamningssymtom
• känselbortfall
• personlighetsförändring²

Symtom hos barn

Hos de yngsta barnen:

• missnöjdhet,
• svårt att äta eller försenad utveckling.

Hos de yngre barnen:

• vanliga debutsymtom är huvudvärk,
• balansrubbningar,
• illamående (och ibland kräkningar) framför allt på morgonen.

Barn i skolåldern och ungdomar kan ha lite mer diffusa symtom:

• trötthet
• personlighetsförändring
• dubbelseende eller påverkan på synfältet
• presterar sämre i skolan.⁴

Hos barn kan hjärntumören även medföra att utvecklingen går långsammare, stannar eller går bakåt. Ett barn som lärt sig att gå kan exempelvis börja krypa igen.¹

Så ställs diagnos

Vid misstanke om hjärntumör gör man en neurologisk undersökning där känsel, rörelseförmåga², muskelstyrka¹ och reflexer kontrolleras².

Undersökningen ger en uppfattning om vilken del av hjärnan som har drabbats.² Minne och tankeförmåga testas och man undersöker ögonen för att se om det finns en svullnad i ögonbotten, vilket kan tyda på en tumör.¹

Utredningen kompletteras ofta med magnetkameraundersökning eller datortomografi¹ för att se om det finns en tumör och var den i så fall sitter. Ibland behöver blodprover och ytterligare undersökningar göras.¹

Vuxna personer (personer som är 18 år eller äldre) som misstänks ha en tumör i hjärnan erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF).

Standardiserade vårdförlopp (SVF) används vid olika cancersjukdomar samt vid några andra sjukdomar och anger när till exempel en viss behandling eller undersökning behöver göras.

Vårdförloppet har tagits fram av experter inom området och utgår från den senaste kunskapen. Syftet är en mer jämlik vård och att resultatet av vården ska bli så bra som möjligt.

Vårdförloppet för en sjukdom ser likadant ut oavsett var man bor, men anpassas även efter den enskilda individens behov.⁷

Behandling av hjärntumör

Möjligheterna att bota en hjärntumörsjukdom beror på vilken typ av tumör man har, hur stor den är, vilka symtom den ger¹ och var i hjärnan tumören sitter.

För de flesta med hjärntumör vilar behandlingen på tre ben och man får en eller flera av nedan terapier:^1,4

• operation
• strålbehandling
• läkemedel, oftast cytostatika.

Operation

Tumörer i hjärnan (godartade och elakartade) kan opereras om de kan nås utan att känsliga eller livsviktiga funktioner påverkas. Tumören sugs ut eller skärs bort.

Det finns olika hjälpmedel att tillgå för att operationen ska bli exakt.¹ Ibland kan fler operationer behöva göras.¹

Strålbehandling

Om hjärntumören är en cancertumör (elakartad/malign) kan man behöva strålbehandla efter operationen. Det kan även behövas mot en godartad tumör som inte kunnat opereras bort helt och hållet.¹

Cytostatikabehandling

Cytostatika är detsamma som kemoterapi och cellgifter⁴ och är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar cancercellerna på olika sätt.

Behandlingen kan ges som tabletter eller dropp. Ibland ges den direkt in i hjärnans hålrum genom en tunn slang.

Cytostatika kan ge biverkningar som illamående och håravfall. Det finns läkemedel mot illamåendet och håret växer ut igen efter behandlingen. Man kan även bli trött och infektionskänslig.¹

Behandling av komplikationer

Tumören kan orsaka komplikationer som också behöver behandlas.

• Om tumören orsakar svullnad i hjärnan kan man få kortison.
• Om tumören orsakar epileptiska anfall kan man behöva epilepsibehandling.
• Om tumören orsakar ett ökat vätsketryck kan en liten slag som leder bort överskottsvätska opereras in under huden, även kallad shunt.¹

Efterkontroller

Efterkontroller görs för att kontrollera hur man mår och så att tumören inte är på väg tillbaka. Hos barn görs kontroller under lång, ibland under resten av livet.

Det görs eftersom kroppen kan påverkas på olika sätt med komplikationer långt efter avslutad behandling.¹ För många av de här sena komplikationerna finns behandling.⁴

Cancerrehabilitering

De flesta med cancer behöver rehabilitering i någon utsträckning^1,8. I begreppet cancerrehabilitering ingår allt som kan bidra till att livet blir så bra som möjligt före, under och efter behandling av cancersjukdomen.⁸

Cancerrehabilitering handlar om att förebygga och minska fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder av hjärntumören och dess behandlingar.⁹ Behoven ser olika ut för olika personer och varierar över tid.¹

Cancerrehabilitering kan exempelvis innebära att få hjälp att hantera känslor och tankar kring sjukdomen. Det kan handla om att få hjälp med att hantera symtom från sjukdom och behandling som exempelvis trötthet, smärta, lyftödem eller besvär med sexualitet, fertilitet, mat eller koncentration och minne.⁸

När man har en tumör i hjärnan behöver man även få hjälp med specialiserad neurologisk rehabilitering då det är mycket vanligt att drabbas av neurologisk funktionsnedsättning.⁹

Att vara fysiskt aktiv kan motverka, förebygga och lindra många olika typer av besvär.⁸ Biverkningar kan lindras, balans stärkas och rörligheten kan förbättras av olika former av träning.¹ Man kan få hjälp av en fysioterapeut att komma i gång och anpassa träningen efter sin specifika situation.

Så kan livet påverkas av en hjärntumör

Hur man påverkas av en hjärntumör beror på vad det är för tumör¹ var den sitter /har suttit ⁹ och vilken behandling man har fått.

Det finns de som kan fortsätta leva som innan sjukdomen, men det vanligaste är att livet förändras på något sätt. För en del innebär sjukdomen stora förändringar som påverkar förmågan att orka med och att klara av arbete eller skola.

Det kan vara svårt att koncentrera sig, att ta initiativ, att minnas, att planera och att lära sig nya saker. Det är vanligt att man orkar mindre än tidigare och att man lätt blir trött.

Syn och hörsel kan påverkas, man kan få svårt att prata och kommunicera⁹ och en del får svårare att röra sig¹. Ibland kan komplikationer komma flera år efter behandlingen. ¹

Hjälp och stöd

Det finns stöd och hjälp att få både för den som är sjuk och för den som är närstående.⁸ Att ha en hjärntumör och behandlingen av den, kan göra att man blir tröttare eller får besvär i perioder och kan behöva praktisk hjälp för att klara vardagen.¹⁰

En del behöver personlig assistans. Man ansöker hos kommunen eller Försäkringskassan om personlig assistans.

Om man behöver hjälp i hemmet med att handla och städa exempelvis, kan man ansöka om hemtjänst hos kommunen.¹

Man kan även söka bidrag för bostadsanpassning, resa med färdtjänst till behandlingarna eller få ersättning för kostnader för resor till olika vårdinrättningar.¹⁰

Det kan även finnas möjlighet till sjukvård i hemmet (fungerar olika i olika regioner) ¹⁰ samt en mängd olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen¹.

Fråga kontaktsjuksköterskan, din läkare eller kuratorn vilka möjligheter som finns.¹⁰ De kan också hjälpa till med vidare kontakt med rätt person för ytterligare hjälp.¹

Att vara närstående

Att vara närstående till någon med hjärntumör kan vara mycket krävande och man kan behöva stöd för att orka. Det är bra om man är flera närstående eller vänner/bekanta som kan hjälpas åt att stötta den som är sjuk.

Läs mer om att vara närstående här

Det är viktigt att be om hjälp när man behöver och att vara tydligt med vilken hjälp man behöver. Man kan vända sig till kurator, konsultsjuksköterska eller kontaktsjuksköterska för stöd, råd och hjälp med ytterligare kontakter.

Man kan få hjälp med avlastning så att den som är sjuk exempelvis får komma till ett korttidsboende eller sjukhem. Man kan även få hjälp med ekonomisk rådgivning. Det finns dessutom flera organisationer som kan ge stöd (se nedan).¹

Barn och unga som är närstående till någon med hjärntumör har rätt till¹ information från vården och/eller social omsorg, så att de bättre kan förstå vad som händer¹¹. En skolsköterska och/eller kurator kan lyssna och hjälpa till med vidare stöd.¹¹

Forskning om hjärntumörer

Nya tekniker inom neurokirurgin har under det senaste halvseklet utvecklats så att man nu kan bota en mycket stor del av de godartade tumörerna och nya tekniker är ständigt under utveckling.

Andra intressanta forskningsområden är immunisering mot elakartade hjärntumörer med genmodifiering och olika former av immunterapi.

Det pågår intensiv forskning om hjärntumörer både gällande orsaker och nya behandlingar.² Man har gjort framsteg inom alla de tre behandlingsbenen; kirurgi, strålbehandling och cytostatika.⁴

Inom kirurgin innebär det att vissa tumörer som tidigare inte ansågs vara möjliga att operera, allt oftare framgångsrikt kan opereras idag.

Inom strålbehandling har behandlingarna blivit effektivare och man kan nu strålbehandla tumörer som tidigare inte kunde strålbehandlas. Inom cytostatikabehandling blir behandlingarna effektivare och biverkningarna lindrigare både på kort och lång sikt.

Strålbehandling är dock den metod som kan ha störst negativ påverkan på hjärnan. Barns hjärnor är känsligare än vuxnas eftersom de inte är färdigutvecklade.

Idag vet man mycket mer om strålbehandlingens biologiska effekter på hjärnan och man har börjat hitta metoder för att läka skador på hjärnan och för att förebygga att skador uppkommer i samband med strålbehandling.⁴

Kunskapen om tumörer i CNS har utvecklats i snabb takt och man har kunnat utveckla nya riktade behandlingar mot specifika tumörsorter.

Denna forskning är fortfarande i ett tidigt stadium och kunskapen kring effekter och biverkningar är därmed ännu ganska liten. Behandlingarna undersöks vidare i kliniska studier och kommer troligtvis att få en viktigt roll i behandlingen av CNS-tumörer framöver.⁴

Visste du att…

• … glioblastom, som är ett gliom, är den i särklass vanligaste maligna hjärntumörsjukdomen. Hos vuxna utgör den 35 procent av de primära hjärntumörerna.¹²
• … tumörer i hjärna och ryggmärg utgör 30 procent av alla tumörer hos barn och ungdomar ⁴
• … det är vanligast att tumören sitter i lillhjärnan hos barn (upp till 10 år) medan det hos äldre barn och ungdomar är vanligare att tumören sitter i storhjärnan eller mer centralt i hjärnan ⁴
• … det ännu inte finns något vetenskapligt stöd för att användning av mobiltelefon skulle öka risken för hjärntumör¹³

Tips på organisationer som ger stöd och råd vid hjärntumör/cancer:

Svenska hjärntumörföreningen
Cancerfondens stödlinje: 010-199 10 10
Helgfria vardagar: mån kl. 9-16, tis kl. 10-16, ons–fre kl. 9-16.
Ung cancer
Barncancerfonden
Nära cancer (för närstående till någon som har cancer)
Cancerkompisar (nätverk för närstående)

Referenser:

1. 1177
2. Cancerfonden/Hjärntumörer
3. Internetmedicin/Hjärntumörer
4. Barncancerfonden/Hjärntumörer
5. Cancerfonden/Hypofystumör
6. Hälsobyn
7. Internetmedicin
8. Svensk MeSH
9. 1177/Att få vård enligt ett vårdförlopp
10. 1177/Vad är cancerrehabilitering
11. Cancercentrum/Kunskapsbanken
12. 1177/Praktiskt stöd vid cancer
13. 1177
14. Internetmedicin
15. Strålskyddsmyndigheten

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2023-05-24, 2025-04-08