När någon inte vill leva
Publicerad: 2019-12-30Storhelger kan vara en svår tid för många som är ensamma eller mår dåligt. Tidigare forskning har visat att nyårsdagen är den dag då flest begår självmord. Har du någon du oroar dig för?
Storhelger kan vara en svår tid för många som är ensamma eller mår dåligt. Tidigare forskning har visat att nyårsdagen är den dag då flest begår självmord. Har du någon du oroar dig för?
Julen är en underbar tid som de allra flesta förknippar med kärlek och gemenskap med nära och kära. Men tyvärr firar alltför många jul i skuggan av hjärnans sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, stroke eller psykisk ohälsa. Både de sjuka och anhöriga drabbas hårt och därför behövs mer resurser till hjärnforskningen.
Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Har du, precis som många andra, fått se ohälsa i hjärnan på nära håll? Sällan blir det så tydligt som i juletider och för dem som lever i skuggan av hjärnans sjukdomar kan det vara en påfrestande tid. Mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom som Alzheimer, depression eller stroke. Ge en julgåva som värmer i många år och gör skillnad för både sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Se vår film om några av de vars liv drastiskt ändrats av en sjukdom i hjärnan.
Annica Utbult berättar i den här filmen om hur det är att vara djupt deprimerad. Hon har haft tankar på att ta sitt liv men lyckats ta sig ur det genom att tänka på det som är viktigast i hennes liv, hennes dotter. Klicka på pilen så kan du se filmen.
Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Sophie Erhardt är professor på Karolinska Institutet och hennes forskning syftar till att identifiera de patienter som drabbas svårast av en depression och som riskerar att ta sitt liv. Hon vill förstå varför de här patienterna blir så svårt sjuka och […]
Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.
Att bli ordinerad motion är på kort sikt mer effektivt mot depression än vanlig behandling av en husläkare, visar ny forskning vid Karolinska Institutet.
”Det är en fantastisk möjlighet att få detta stipendium! Det ger mig möjlighet att studera hur träning kan minska depression.”