Vad är stroke?

En stroke är ett mycket allvarligt tillstånd¹ som kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.

Om du misstänker att du själv eller någon i din närhet har fått en stroke – ring genast 112.²

Om stroke

I Sverige insjuknar cirka 25 000 personer i stroke varje år.^3-4 Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtsjukdom och cancer och är den vanligaste orsaken till behov av vård och omsorg under lång tid.¹

Stroke är ett samlingsnamn för tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när syretillförseln hämmas i ett område i hjärnan.⁵ Orsaken kan vara antingen en propp eller en blödning i hjärnan.² För att det ska räknas som en stroke ska symtomen kvarstå i mer än 24 timmar (eller leda till döden).³

Stroke som beror på en propp i hjärnan

I omkring 85 procent av strokefallen beror symtomen på en propp i hjärnan.^3,6 Det kallas även hjärninfarkt eller ischemisk stroke.⁵ En blodpropp har då täppt till något av hjärnans blodkärl så att blodförsörjningen hämmas kraftigt eller blockeras helt. Ju större kärl som täpps till, ju större område i hjärnan drabbas. De nervceller som normalt får blod från det kärlet får nu inte tillräckligt med syre för att kunna fungera normalt. Det tar bara några minuter för att nervcellerna ska skadas eller dö.⁵

Stroke som beror på en blödning i hjärnan

I resterande 15 procent av strokefallen beror symtomen på en blödning i hjärnan.^3,6 Då har ett blodkärl i hjärnan brustit och blod tränger ut i vävnaden. Det leder till skador på omkringliggande nervceller^1,5 och neverbanor i vävnaden som ligger runt det skadade blodkärlet. Trycket inne i huvudet ökar och nervcellernas funktion störs ytterligare.⁵

TIA står för Transitorisk ischemisk attack och förkortas TIA.² 10 000 personer insjuknar årligen i TIA.⁷ En TIA beror på att en liten blodpropp för en kort stund täpper till ett kärl i hjärnan så att blodcirkulationen hämmas.² TIA ger samma symtom som en stroke men försvinner inom 24 timmar.³ En TIA ska dock ses som en varningssignal då det finns risk för en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen efter en TIA². Det är därför viktigt att snabbt komma till sjukhus.¹

Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder. Att äldre drabbas beror främst på utbredd åderförkalkning eller hjärtsjukdom.¹ Cirka 75 procent av de insjuknade är 70 år eller äldre.⁴ Män har något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder.⁸ Andra riskfaktorer är ärftlighet, högt blodtryck, förmaksflimmer, höga blodfetter, rökning, hög alkoholkonsumtion, diabetes samt förträngning i halspulsådern.

Antalet personer som får diagnosen stroke minskar för varje år, enligt statistik från Socialstyrelsen. Skälet är att man är bra på att arbeta förebyggande med att exempelvis behandla riskfaktorer som högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter och stress.⁸

Symtom på stroke

Symtomen kommer plötsligt och vilka symtom man får beror på vilken del av hjärnan som är påverkad.² Symtomen är ofta desamma oavsett om orsaken beror på propp eller blödning. Man har dock oftare högt blodtryck vid blödning.⁸
Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, vilket kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.

Ett eller flera av dessa symtom är vanliga:

• domningar, förlamningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, oftast i ena kroppshalvan ²
• svårighet att prata eller förstå²
• förvirring²
• synstörningar på ena eller båda ögonen²
• yrsel, svindel och/eller dubbelseende²
• försämrad­ balans och koordination²
• kraftig huvudvärk utan tydlig orsak.²

Man kan även få kognitiva funktionsnedsättningar som hjärntrötthet, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter.⁹ Andra symtom som förekommer vid stroke är depression och humörsvängningar. Man kan dessutom få problem med ljus och ljud.

Vid minsta misstanke om stroke eller TIA ska man ringa 112 och be om en ambulanstransport till sjukhus.²

Hur diagnostiseras stroke?

På sjukhuset tar man reda på om stroke är orsakad av propp eller blödning, var skadan sitter och vilka funktioner som är påverkade.² Detta görs med hjälp av några olika undersökningar, blodprover samt patientens sjukdomshistoria. Man brukar göra en läkarundersökning, EKG (för att kontrollera om det är något problem med hjärtat som ligger bakom), skiktröntgen (datortomografi) av hjärnan (visar om det rör sig om en propp eller blödning) och eventuellt ultraljudsundersökning av halskärlen (visar om det finns eventuella förträningar i kärlen). Ibland behövs ytterligare undersökningar göras. ^2,

Hur behandlas stroke?

En stroke måste omgående behandlas på sjukhus. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.

Vilken behandling man får avgörs av vad som är orsaken till man fått en stroke.²

Behandling av propp
När orsaken till stroke är en propp finns olika sätt att avlägsna proppen.

Man kan, i det superakuta skedet, behöva lösa upp proppen, sk trombolys, för att kunna begränsa skadans omfattning. Behandlingen ges som en dropp i armen och måste ges snabbt efter insjuknandet, inom 4,5 timmar. Proppen kan även avlägsnas mekaniskt, sk trombektomi. Ett sätt är att gå in i pulsådersystemet via ljumsken och dra ut proppen. En annan teknik är att proppen sugs ut.¹⁰

Det finns många olika läkemedel för att förebygga en ny stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten. Ibland är det aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Behandling av blödning
När orsaken till en stroke är en blödning är behandlingen en helt annan. Har blödningen orsakats av ett pulsåderbråck (subaraknoidalblödning) går oftast behandlingen ut på att det brustna kärlet täpps till antingen med en klämma (som sätts på kärlet utifrån) eller genom att man lagar kärlet inifrån i samband med angiografi – det kallas coiling.¹¹ Ibland läker pulsåderbråck spontant utan åtgärd. I vissa fall kan ett neurokirurgiskt ingrepp behövas, det gäller oftast om trycket ökar inne i huvudet eller vid lägesförskjutningar i hjärnan. Då öppnar man skallbenet och suger ut blödningen. ¹⁰

Rehabilitering efter en stroke

En stroke yttrar sig på olika sätt och konsekvenserna blir också olika mellan olika personer.¹²

Det är vanligt med spontan förbättring den första tiden efter insjuknandet¹³, oftast sker de största förbättringarna de tre till fyra första månaderna. Funktionsnedsättningar som kvarstår behandlas med hjälp av rehabilitering.

Behandlingen efter det akuta skedet består av rehabilitering på en strokeenhet. Det är en slutenvårdsavdelning som tar hand om patienter med stroke. Patienterna sköts om av ett multidiciplinärt team med som är speciellt kunniga inom strokevård.¹ Den mer långsiktiga rehabiliteringen görs i allt större utsträckning i hemmet med hjälp och stöd av rehabiliteringspersonal.¹¹ Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på.

Stöd forskning om stroke

Mycket forskning om stroke pågår, bland annat växer vår kunskap om de genetiska riskfaktorerna bakom stroke. Den kunskapen kan sedan ligga till grund för bättre behandlingar, kombinationsbehandlingar och behandlingar som är skräddarsydda för patienten. Trombolys i kombination med nedkylning kan vara ett sådant exempel. En annan spännande upptäckt är hur vi med hjälp av läkemedel kan stimulera hjärnans plasticitet, alltså hjärnans förmåga att reparera sig själv efter till exempel en stroke, genom att bilda nya kontakter mellan oskadda nervceller. Här har de första kliniska studierna gett lovande resultat.

Man undersöker även mekanismerna bakom proppbildning. På lång sikt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter både när det gäller förebyggande och akut behandling.¹³

Vidare pågår även forskning kring diagnostik, behandling, livskvalitet samt förebyggande åtgärder. Man undersöker också sjukgymnastiska program, träning av afasi, hur man tar hand om känslomässiga reaktioner och om det är möjligt att träna upp kompensatoriska färdigheter när man har bestående funktionsbortfall.¹³

Visste du att…

• … de flesta som drabbas av stroke är över 65 år, men även yngre personer kan drabbas?²
• … män har något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder, medelåldern för män är 75 år och för kvinnor 78 år? ⁸
• … en femtedel av dem som drabbas är yngre än 65 år⁸ och knappt fyra procent är yngre än 50 år⁴?
• … dödligheten i stroke har minskat?¹

AKUT-testet

Stroke eller misstänkt stroke bör bedömas och behandlas på sjukhus så snart som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och funktionshinder.
Lär dig, och andra, att känna igen de vanligaste varningssignalerna med AKUT-testet⁹

• A – Ansikte. Be personen att le och visa tänderna.
  Om ena mungipan hänger – ring 112!
  K – Kroppsdel. Be personen hålla upp armarna i 10 sekunder.
  Om en av armarna faller – ring 112!
  U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen “Det är vackert väder i dag”.
  Om talet är sluddrigt – ring 112!
  T – Tid. Varje sekund är livsviktig.

Ring omedelbart 112!

Referenser

1. Kunskapsguiden (Socialstyrelsen)
2. 1177
3. Viss
4. Socialstyrelsen
5. Hjärt-och lungfonden
6. Internetmedicin
7. Socialstyrelsen/Nationella riktlinjer -extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545.pdf
8. Janus
9. AKUT-testet
10. Hjärt-Lungfonden-Behandling
11. Neuro
12. Strokeförbundet
13. Neuro