Hjärnfonden

Vad är ångest?

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad.

Ångest är en naturlig reaktion vid fara men triggas även av andra komponenter, som inte utgör någon direkt fara1. Symtomet ångest kan drabba alla vid olika tillfällen i livet. När ångesten börjar påverka och begränsa vardagen, blir den sjuklig och kallas då ångestsyndrom.2 Ångest upplevs ofta som obehagligt men är helt ofarligt.1 Det finns hjälp att få mot ångest.

Om ångest

Ångest kan beskrivas som det som händer i kroppen när man upplever ett hot1, som en slags larmreaktion som styrs av det autonoma nervsystemet och som inte går att kontrollera med viljan. Att få ångest eller att bli rädd är naturliga reaktioner vid en hotande fara  och är kroppens sätt att snabbt samla energi för att klara en utmaning1. Försvarsreaktionerna och beredskapen i kroppen höjs  ifall man skulle behöva fly eller försvara sig1.

Den där extra energin som genereras vid ångest och rädsla kan behövas vid en verkligt fara, men om faran endast finns i tankarna, kan symtomen som ångesten ger kännas svåra att förstå. 1

Utöver verkliga faror kan ångest utlösas i situationer som egentligen är trygga och helt ofarliga. Den kan triggas i gång av händelser eller platser som påminner om obehagliga saker som man har varit med om tidigare i livet. 1 Ångest kan även triggas av en skrämmande tanke eller känsla som gör att man känner sig hotad, misslyckad, maktlös eller värdelös. Ångest kan också hänga ihop med skamkänslor, skuldkänslor eller höga krav eller utlösas om man blir övergiven eller sviken.2

Ångest är något alla kan få ibland och en del har mer ångest än andra. Var tionde person har så mycket besvär av sin ångest att det påverkar livet. Vilken typ av personlighet man har påverkar ofta hur mycket ångest man får. Känslighet för ångest kan även variera från dag till dag och påverkas av dagsformen och om man exempelvis har ätit och sovit tillräckligt mycket.1

Trots att det är mycket obehagligt, skrämmande och plågsamt att ha ångest, är ångest inte farligt. 1 Ångest är övergående men kan komma tillbaka. Eftersom ångest är så pass obehagligt är det vanligt att man försöker undvika den. Det kan tvärtom göra att ångesten blir ännu starkare1 och ju mer man försöker undvika ångesten, desto svårare kan den bli att hantera. 2 Och ångest är något man behöver lära sig att hantera och det finns hjälp att få.1

Är ångest en psykisk sjukdom?

Det är viktigt att skilja på ångest som symtom och ångestsyndrom.3 Som nämnts tidigare får de flesta personer ångest ibland1 det vill säga symtomet ångest4. Men när ångesten börjar begränsa det dagliga livet och blir sjuklig, då pratar vi om ångestsyndrom. Ångestsyndromen omfattar flera olika diagnoser, dessa kan förekomma enskilt eller flera i kombination.4

Till ångestsyndromen räknas traditionellt: paniksyndrom, agorafobi (”torgskräck”), social ångest eller social fobi, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD).

Ångestsyndrom drabbar ungefär var fjärde vuxen och är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män.4

Orsaker till ångest

Risken att utveckla ångestsyndrom påverkas av både arv och miljö. Ärftligheten är 30–50 procent, men kunskapen om vilka gener som påverkar är fortfarande låg.4

Utöver de olika ångestsyndromen kan ångest även triggas av andra saker som exempelvis händelser eller platser som påminner om obehagliga saker som man har varit med om tidigare i livet. 1 Vissa tankar och känslor kan också utlösa ångest.2

Man kan även få ångest om man är i en kris eller upplever att något hotar den personliga tryggheten, som t.ex. bostad, jobb eller en nära relation. 1 Svåra stressituationer i vardagslivet kan leda till ångest, till exempel en skilsmässa eller en livshotande sjukdom. Annat som kan ge ångest är missbruk av alkohol eller andra droger. 

Oro och ångest över vad som händer i omvärlden är vanligt. Det kan exempelvis handla om att krig, klimatförändringar eller ekonomisk kris. 1
Man kan även få ångest om man har en depression eller har långvarig smärta.1

Ångest – Symtom

Ångest kan upplevas olika från person till person och vara olika stark2 och yttra sig på lite olika sätt.

  • Lindrigare ångest kan yttra sig som att man känner sig ängslig, rastlös och orolig.2 Man kan även få en känsla av overklighet – som att befinna sig i en ”bubbla” – 1-2 eller obehag. Man kan känna att något är fel men att man inte vet vad det är.1
  • Kraftigare ångest kan kännas mer i kroppen.2 Man kan exempelvis få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Man kan få ont i magen eller känna ett tryck över bröstet. Man kan också känna sig rastlös, yr darrig, skakig eller svag i musklerna. 1
  • Panikångest är en typ av ångest som kommer plötsligt, som en chock. Det som händer när den kommer kallas panikattack. Det kan kännas som att man tappar kontrollen, ska svimma eller till och med dö. Reaktionen går oftast över inom några minuter. 1

Diagnos och behandling av ångest

De flesta människor har ångest ibland och behöver inte söka vård för det. Men när ångesten börjar gå ut över vardagen, kan man behöva söka hjälp. 1

Det finns en rad olika sjukdomar eller tillstånd som ger ångest. För att ställa diagnosen ångest används det globala psykiatriska klassifikationssystemen DSM-51,5 eller ICD-10. 

Det är viktigt att man först fått en korrekt diagnos då olika ångestdiagnoserna inte alla behandlas på samma sätt.6

Behandlingen består av följande delar, en av dem eller flera tillsammans: 1

  • Stödsamtal
    Man träffar en samtalsterapeut vid några tillfällen för att få hjälp och stöd att ta sig igenom en utmanande och svår period i livet. 1
  • Psykologisk behandling1
    Den psykologiska metod som har bäst effekt vid ångest är kognitiv beteendeterapi (KBT) 2 Då tränar man på nya beteenden i sådana situationer som väcker ångest. Man jobbar exempelvis med något som kallas ”exponering” för att kunna göra sådant som är viktigt i livet, fast det känns jobbigt. Exponering innebära att man övar på att stanna i en situation fast den ger ångest och den spontana reaktionen är att fly. Till hjälp har man olika verktyg och strategier.7
  • Behandling med läkemedel.1
    Vid läkemedelsbehandling används främst SSRI- och SNRI1, 8 preparat, som återupprättar serotoninbalansen i hjärnan.

Det här kan du göra själv

Det är lätt att man undviker situationer eller platser som triggar ångesten. Det kan påverka relationen till andra människor och i förlängningen gör att man inte lever det liv man egentligen vill. Det är bra att inte låta ångesten hindra från att göra sådant som man egentligen vill och behöver göra, även om det tar emot och känns jobbigt. Om man börjar undviker saker, kan ångesten förvärras över tid.1

Här kommer några tips för vad du kan göra själv för att hantera din ångest:

  • Acceptera ångesten
    En naturlig reaktion när ångesten kommer är att vilja fly. Det är mänskligt att undvika obehag. Men ångest försvinner inte om man försöker undvika den, svarare tvärtom. Ett bra sätt att hantera ångest är därför att försöka acceptera den och att inte fly från den. Om man klarar det, går ångesten oftast över snabbare och blir lättare att hantera i längden.2
  • Lös situationen som skapar ångest
    Om det exempelvis är en konflikt som orsakar ångesten, försök att lösa konflikten.1
  • Prata med någon
    Det hjälper ofta att prata och berätta hur man mår för någon man har förtroende för. Man kan också vända sig en stödlinje via chatt eller telefon. Man kan vara anonym.1
  • Ha sunda vanor
    Ta hand om din kropp. Då kommer motståndskraften mot ångest att öka. Rör dig regelbundet, se till att få mycket sömn, ät bra kost. 1
  • Andning och medveten närvaro
    När ångesten kommer kan man göra en övning i medveten närvaro*, fokusera på något annat, äta någon litet (om man är hungrig, trött eller stressad kan ångestreaktionen bli värre) och andas lugnt. Det är bra att göra något som hjälper kroppen att varva ner. Det kan vara att ta ett bad eller att göra en avslappningsövning. 1
  • Undvik stress
    Ångest och stress hör ofta ihop. Om man försöker sova, äta och göra sådant man gillar, har man större motståndskraft mot både ångest och även stress. Det är också viktigt att sätta gränser för vad man orkar med och att våga säga nej. 2
  • Undvik alkohol och droger
    Att använda alkohol och droger för att dämpa ångesten kan hjälpa för stunden men göra att ångesten snarare förvärras på sikt. Risken för beroende ökar även. 1
* Medveten närvaro, även kallat mindfulness, är en metod som kan användas för att bland annat hantera stress, smärta och oro. Metoden går ut på att fokusera på nuet med hjälp av sin andning och sina sinnen.10

Forskning

Hjärnavbildningstekniker, biomarkörer och nya landvinningar inom affektiv neurovetenskap, där de cellulära mekanismerna och funktionella neuroanatomin undersöks, är spännande områden för forskningen kring ångest.

På olika håll undersöker man behandlingsmetoder vid olika typer av ångest. Man har till exempel sett att psykoterapi ger god effekt mot panikångest11 och att ångest kan lindras genom fysisk träning11.

Visste du att…

  • Cirka 25 procent av den svenska befolkningen drabbas uppskattningsvis av ett ångestsyndrom. Bland barn (före puberteten) förekommer ångestsyndrom hos cirka 10 procent.3
  • Hos barn är ångestsyndrom lika vanligt hos pojkar som hos flickor3 men hos vuxna är ångestsyndrom är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män.4
  • Det finns flera former av ångestsyndrom, tex paniksyndrom, agorafobi (”torgskräck”) och social ångest. 
  • Oavsett vad som orsakat ångesten, så kan man få hjälp. 

Läs mer på Ångestförbundets hemsida

Referenser:
1) 1177/Ångest

2) MIND

3) Socialstyrelsen Nationella riktlinjer

4) Vårdgivare Skåne

5) Region Norrbotten/NLL+

6) Janus

7) Stockholms läns sjukvårdsområde

8) 1177/Läkemedel vid depression

9) 1177/Mindfulness – medveten närvaro

10) Lunds Universitet

11) Forskning.se

Uppdaterad 23-04-13

Stöd forskningen om ångest

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Stöd forskning om ångest

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta