Hjärnfonden

Vad är dyslexi?

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text.

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, skriva, stava och förstå en text. Dyslexi har inte med begåvning eller intelligens att göra, utan handlar om hur hjärnan bearbetar språkljud och uppfattar skriven text.1 Dyslexi går inte att bota men med stöd och hjälp behöver dyslexi inte vara ett hinder i livet.1

Om dyslexi

Dyslexiproblematiken kan delas upp i tre olika faktorer:

  1. Bristande fonologisk medvetenhet – man förstår inte språkets ljudmässiga uppbyggnad vilket gör att man får svårt att avkoda ord och att läsa och att stava rätt.2 Man har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud, har svårt att uppfatta rim eller att bygga nya ord genom att byta ut stavelser.3
  2. Bristande fonologiskt arbetsminne – man har svårt att komma ihåg vad man just har läst, så man har glömt bort början på ordet eller meningen innan man kommit till punkt.3
  3. Bristande fonologisk ordmobilisering – det tar lång tid att hitta ordet man just har läst och dess betydelse i sitt inre ordförråd.3

Vid dyslexi kan man ha en eller flera av dessa faktorer men vanligast är att ha bristande fonologisk medvetenhet, det vill säga punkt 1 i listan ovan. Man uppskattar att det endast är en tiondel av alla med dyslexi som har problem med alla tre faktorerna.3

Att ha dyslexi kan medföra att man känner sig dum eller dålig. Men det är viktigt att påpeka att dyslexi inte har något att göra med vare sig begåvning eller intelligens, utan handlar om hur hjärnan bearbetar språkljud och uppfattar skriven text.1
En del personer har även svårt med siffror och att räkna. Det kallas dyskalkyli.1 Det är vanligt att ha dyslexi samtidigt med andra funktionsnedsättningar som dyskalkyli, ADHD och språkstörning.4

Läs mer om dyskalkyli här

Dyslexi är en funktionsnedsättning1 som förekommer hos cirka 5–8 procent av befolkningen4. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor. Oftast upptäcks dyslexi i förskola eller tidig skolålder.

Dyslexin påverkar vardagslivet på olika sätt. Det kan exempelvis vara svårt att fylla i och förstå blanketter och annan skriven information. Många tjänster sker via självservice på nätet och de personliga kontakterna har minskat. Det försvårar för dem som har läs- och skrivsvårigheter.5

Så märks dyslexi

Dyslexi yttrar sig som sagt på olika sätt för olika personer.1 En del har större problem med att skriva än att läsa medan vissa har svårt att skilja på ord och delar av ord när de hör dem. Andra har svårare att läsa än att höra information och kastar exempelvis om bokstäver och siffror när de läser. Det kan även innebära att man missar prickar över bokstäver eller hoppar över stor bokstav i början av meningar. Även om man kan läsa orden kan det vara svårt att veta vad texten handlar om.5 Ofta är det lättare att lyssna på information än att läsa den.1

Vid dyslexi är det vanligt att man: 1

  • läser långsamt och stannar upp på vissa ord.
  • läser snabbt och fel och missar delar av ord när man läser.
  • har svårt med stavningen och ofta stavar fel.
  • byter plats på bokstäver så att det till exempel blir tärning i stället för träning.
  • läser ordet ”mat” men säger ”tam”.
  • har svårt att skilja på ljud som liknar varandra och blandar ihop u och y eller g och k eller b,p och d.
  • har svårt att lära sig ramsor eller ord i en följd, t.ex. bokstäverna i alfabetet eller månaderna.

Även andra svårigheter förekomma när man har dyslexi. Det kan exempelvis vara koncentrationssvårigheter, att lätt bli störd och tappa fokus, ha svårt att sätta i gång med uppgifter och ha svårt med arbetsminnet, det vill säga att komma ihåg flera saker samtidigt. 1

Dyslexi – ställa diagnos

Det är bra om besvär som beror på dyslexi upptäcks tidigt, när man är barn. Då kan man minska risken för att barnet hamnar efter i skolan. Det behövs ingen formell diagnos för att ha rätt till stöd och hjälp i skolan, utan det räcker med att svårigheterna finns.1

Om man är vårdnadshavare till ett barn som man tror har dyslexi kan man kontakta barnets lärare eller elevhälsan i skolan. Är man student och över 18 år kan man kontakta studenthälsan och är man vuxen kan man vända sig till en vårdcentral eller om man arbetar och det finns en företagshälsovård, kan man vända sig dit.

En dyslexiutredning görs av en logoped, speciallärare, specialpedagog eller psykolog. En sådan utredning innebär att man får berätta om sina svårigheter och erfarenheter och göra olika tester. I utredningen bedöms bland annat förmågan att läsa, skriva, stava och hur man förstår det man har läst, det vill säga läsförståelsen. Man bedömer även förmågan att uppfatta och uttala olika språkljud och hur arbetsminnet fungerar.1

Behandling, stöd och hjälpmedel vid dyslexi

Dyslexi går inte att bota men det finns hjälp och stöd att få.

Barn som inte lärt sig läsa i första klass behöver extra stöd. Det kan exempelvis handla om enskild undervisning av en speciallärare eller att göra olika anpassningar i klassen. Det är skolans ansvar att stötta barnet oavsett om det finns en diagnos eller inte.1 Lärarna i skolan har ofta stor kunskap om läs- och skrivsvårigheter och vet hur de ska stötta barn som behöver. Vid behov kan barnet även få hjälp av en logoped som har mer kunskap kring svårigheter med läsning. 5

Det finns en rad olika hjälpmedel som kan göra det enklare att läsa och skriva. Det finns exempelvis program som hjälper till att stava rätt, läslinjal som gör det lättare att följa med i texten och det finns ljudstöd så att man kan lyssna på texten. Se rutan nedan.1

Att ha läs- och skrivsvårigheter innebär ofta att man får kämpa mer än andra och uppgifter som innebär att man ska läsa och skriva tar mer tid. Många med dyslexi hittar ändå bra lösningar och sätt att klara sig i livet.5

Numera kan man till exempel både läsa på högskola och ta körkort genom att göra muntliga prov. Det innebär att man får svara på frågorna i stället för att skriva svaren.5

Forskning om dyslexi

Forskarna är idag överens om att dyslexi är genetiskt betingat.

Jakten på gener som kan vara inblandade i dyslexi har varit intensiva de senaste åren och nio olika regioner på sex olika kromosomer har bekräftats av flera olika forskargrupper. Många av de gener som ökar risken för dyslexi påverkar små utskott eller tentakler på nervcellerna som kallas cilier.

Forskarna tror att de är viktiga för att nervcellerna ska hitta rätt under hjärnutvecklingen och när deras funktion är nedsatt fungerar signalsystem i hjärnan annorlunda, vilket skulle kunna vara en förklaring till dyslexi. Andra viktiga områden inom dyslexiforskningen är användandet och vidareutvecklingen av nya, datoriserade metoder för att mäta och diagnosticera dyslexi och användandet av nya, avancerade hjärnavbildningstekniker för att se vad som händer i hjärnan.

Tidiga insatser är viktiga hos barn med dyslexi. Nylig forskning visar att tidiga insatser, redan vid fyra års ålder, hjälper barn med risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.

 

Hjälpmedel1

  • Stava Rex – ett program som hjälper till att stava rätt på svenska
  • Spell Right – ett program som hjälper till att stava rätt på engelska
  • Legimus – app med inlästa skolböcker/kurslitteratur (fråga i skolan eller på det lokala biblioteket om inloggning till Legimus)
  • Talsyntes är en datorröst som läser upp text.
  • Det finns även en rad appar med inlästa böcker, men dessa kostar pengar (månadsabonnemang).

Visste du att… 

  • … den engelske ögonläkaren Morgan redan 1896 publicerade en artikel där han beskrev en pojke med god begåvning, gynnsam uppväxthistoria och god skolpedagogik som trots detta inte kunde lära sig att läsa och skriva.6
  • … när fenomenet redan på 1900-talet uppmärksammades (att vissa individer hade läs- och skrivsvårigheter), kallades det för ordblindhet eller ”word blindness”.2
  • … dyslexi inte är kopplat till intelligens. Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf hade alla dyslexi och lämnade bestående bidrag till vårt vetenskapliga och kulturella arv.7
  • … hur svårt det är att lära sig att skriva och läsa beror delvis på vilket språk man ska göra det på. Olika språk har olika så kallad ortografi. Ett språk som huvudsakligen stavas som det låter är en ytortografi, medan ett språk som inte stavas som det låter är en djuportografi. Ett exempel på en ytortografi är finskan och ett exempel på djuportografi är engelskan. Finsktalande barn lär sig att skriva och läsa snabbare än engelska barn. Svenskan ligger någonstans mitt i mellan på den ortografiska skalan.3

 

Referenser:

  1. 1177/dyslexi
  2. Göteborgs universitet
  3. Vetenskapsrådet
  4. SPSM
  5. Region Uppsala
  6. Vetenskapsrådet
  7. Dyslexiföreningen

Uppdaterad 2023-07-10

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Gayathri Chandrasekar – Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om dyslexi

”Dyslexi är inte en livshotande sjukdom men den kan skada allvarligt utvecklingen hos ett barn. Om barn som drabbats av dyslexi inte får sin diagnos eller inte ges lämplig utbildning för att övervinna sina svårigheter kan de utveckla allvarliga sociala problem.”

Viktigt att barn med dyslexi får hjälp tidigt

"Sök hjälp tidigt om ditt barn har svårt att lära sig läsa och skriva, var inte rädd för att be om stöd." Det rådet ger Juha Kere, professor vid Karolinska Institutet som studerar de genetiska orsakerna till dyslexi. Fyra till åtta procent av befolkningen har dyslexi och det är vanligare bland pojkar. Läs mer

Stöd forskning om dyslexi

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta