Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus
Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Med lång erfarenhet från ideell sektor går Hanna Lidén nu in i rollen som generalsekreterare för Hjärnfonden. I en tid då behovet av hjärnforskning är större än någonsin, vill hon bidra till att stärka forskningens genomslag och öka samhällets förståelse för hjärnans sjukdomar.
När Johannebergsskolan i Göteborg deltog i Team Rynkeby Skolloppet blev det mer än ett lopp – det blev en dag av rörelse, glädje och omtanke. 550 elever sprang in över 50 000 kronor till forskning om barnhjärnan.
Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Från forskningsgenombrott och nya behandlingar till starka personliga berättelser om återhämtning, förändring och framtidstro. Här är de artiklar från Hjärnfonden som engagerade mest under 2025.
Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.