Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.
Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.
Den 7 maj kommer skolelever från 415 grundskolor i Sverige springa Team Rynkeby Skolloppet. Det är ett motions- och välgörenhetslopp till förmån för Hjärnfonden Barn och hjärnforskningen. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Idag vet vi för lite om barnhjärnan och det behövs mer forskning och kunskap.
Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.
Nu är det dags igen, under en vecka ska e-sportarna Robert Stumsner och Oliver Edlund samla in pengar till förmån för Hjärnfonden. Insamlingen kommer att äga rum genom ett direktsänt datorspelsevent den 19-25 april.
Visste du att hjärnan använder hela 25 procent av den energi vi förbrukar? Det gör att vår kost påverkar oss i allra högsta grad.
De senaste årens forskning har visat att hjärnan är allt annat än inaktiv när vi sover. Istället bearbetar den information och stöder många funktioner som vi behöver när vi är vakna, som till exempel minne, insikt och inlärning.
Sandra Tamm tilldelas Töres Theorell Early Career Award. Sedan 2015 har Töres Theorell Early Career Award delats ut till doktorander för viktiga publikationer inom stressforskningsområdet.
Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.
