Parkinsons sjukdom beskrevs redan för flera tusen år sedan, men vi vet fortfarande inte vad orsaken är. Det vill professor Tomas Björklund ändra på – med hjälp av ”lärande” datorer. Här berättar han mer om sin nydanande hjärnforskning.

Både Camilla Lindståhls make och pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ungefär samtidigt. Här berättar hon om hur vardagen successivt har förändrats – till oigenkännlighet.

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Den som drabbas av ALS blir mer och mer förlamad tills andningen slutar fungera. Idag går det inte att stoppa sjukdomen, men det finns hopp. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om sin lovande ALS-forskning.

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att dela ut postdoktorala stipendier till 12 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna ägna sig åt forskning på heltid i två år.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.