Hjärnan

Jul- och nyårshelgerna bjuder förhoppningsvis på många avkopplande stunder och tid för att läsa, lyssna och se på film och TV. Här är några tips från oss.

Hjärnan är ett av våra viktigaste organ och hjärnans ohälsa står för en tredjedel av den globala sjukdomsbördan. Vi vet fortfarande väldigt lite om hur människor ser på sin hjärna och sin hjärnhälsa. Nu kan du hjälpa forskarna att förstå mer genom att delta i en enkät, The Global Brain Health Survey.

Känner du dig orolig på grund av det nya Coronaviruset? Krisen påverkar såväl allas vår vardag som samhällsutvecklingen, och det är lätt att känna rädsla och oro. Här tipsar vi om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra.

Hjärnans utveckling börjar redan under de första veckorna efter befruktningen och fortsätter sedan under hela livet. De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad – hunger, andning och blodcirkulation – fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern.

Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.

Hjärnan är det mest komplicerade organet i kroppen och är ansvarig för våra tankar, rörelser, minne och språk. Med runt 100 miljarder celler, består hjärnan av många olika celltyper som har speciella egenskaper som avgör deras funktion. I dag vet vi inte exakt var de olika celltyperna är lokaliserade och därför vill Daniel Gyllborg skapa en tredimensionell karta över hjärnan.

För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som att de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.