Hjärnans utveckling börjar redan under de första veckorna efter befruktningen och fortsätter sedan under hela livet. De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad – hunger, andning och blodcirkulation – fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern.
Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.
Hjärnan är det mest komplicerade organet i kroppen och är ansvarig för våra tankar, rörelser, minne och språk. Med runt 100 miljarder celler, består hjärnan av många olika celltyper som har speciella egenskaper som avgör deras funktion. I dag vet vi inte exakt var de olika celltyperna är lokaliserade och därför vill Daniel Gyllborg skapa en tredimensionell karta över hjärnan.
För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.
Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som att de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.
När din hund ser dig i ögonen frisätts kärlekshormonet oxytocin hos både dig och hunden. Oxytocinet gör oss lugna, tillitsfulla, generösa och behövs för att vi skall knyta an till vår kärlekspartner eller våra barn. På samma sätt gör oxytocinet att ett speciellt band formas mellan oss och våra hundar.
Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.
Ditt engagemang och stöd under 2017 har varit mycket viktigt. Inte minst var du delaktig i att Hjärnfonden slog nytt insamlingsrekord. Tillsammans nådde vi cirka 130 miljoner kronor – pengar som går till den allra bästa hjärnforskningen. Dina gåvor är ofta helt avgörande för att viktig forskning kan bli av. Forskning som ger oss nya […]
