Ett krampanfall visade sig vara ett symtom på glioblastom, en aggressiv och idag obotlig hjärntumör. Efter beskedet lever Agneta i nuet och sätter hoppet till nya forskningsframsteg.

När 3GPP:s möte i veckan samlade över 700 delegater i Göteborg handlade dagarna inte bara om framtidens mobilnät. Det blev också en vecka av gemenskap, minne och omtanke – genom ett välgörenhetslopp till minne av kollegan Peter Hedman.

Ofrivillig ensamhet kan ha en negativ effekt på hjärnhälsan. Därför välkomnar Hjärnfonden strategin mot ensamhet som presenterades förra veckan av regeringen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt återstår frågor om implementering, prioriteringar, och uppföljning.  

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) innebär lov och semester en stor förändring i vardagsrutiner, vilket kan skapa stress och oro. Men det finns sätt att planera och anpassa ledigheten så att hela familjen får glädje och återhämtning.

Johanna, 47 år, lever med ME/CFS – en neurologisk sjukdom som kännetecknas av långvarig utmattning med svåra funktionsnedsättningar.

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.

Idag lever över 80 000 svenskar med epilepsi. En av dem är 18-åriga Emilia som fick en förvärvad hjärnskada vid sitt första anfall.