Vad finns det för hjälp att få?

Vägen tillbaka efter utmattningssyndrom är lång och risken för återfall är stor. Men med rätt stöd, minskad belastning och en genomtänkt behandlingsplan kan man bli återställd.

Många människor känner av den vardagliga stressen när man ska få jobbet att gå ihop med privatlivet. Det är helt normalt att känna sig stressad och får man bara tillräckligt med tid för återhämtning är stress egentligen inte farligt. Om du dessutom söker hjälp tidigt, när du kanske precis uppmärksammat ett par signaler och symtom på ohälsosam stress, går det ofta att sätta in enkla insatser som kan förhindra ett utmattningstillstånd.

För personer drabbade av utmattningssyndrom kan det ta lång tid att komma tillbaka till det vanliga livet, både privat och på arbetet, och det finns en överhängande risk för återfall. Till en början är det viktigast att bli noga omhändertagen och få det stöd och den förståelse som man behöver samt att minska belastningen. Ännu finns inga större vetenskapliga studier som kan bekräfta vilka behandlingar som fungerar bäst. Men det är viktigt att i början lägga upp en individuell behandlingsplan med till exempel avspänningsövningar, identifiering av stressfaktorer, stresshantering, sömnskola och motion. Även kognitiv beteendeterapi har visat sig ha positiva effekter och för en del hjälper antidepressiva läkemedel.

Ta kontakt med vårdcentralen eller företagshälsovården om du ofta upplever symptom på stressrelaterad psykisk ohälsa som till exempel kognitiva problem, överkänslighet för sinnesintryck, en trötthet som inte går att vila upp sig från, sömnproblem, ångest och /eller depressiva symptom. Det är viktigt att du så snart som möjligt söker hjälp om du mår dåligt eftersom stressjukdomar kan ta lång tid att läka. På vårdcentralen kan läkare se till att du får prata med en kurator eller psykolog. Mer specialiserad hjälp går att få på öppna psykiatriska mottagningar eller på speciella stresskliniker. 

Sjukskrivning och vägen tillbaka

För den som drabbats av utmattningssyndrom är behovet av frånvaro från arbetet med påföljande sjukskrivning viktig, speciellt som många fall av stressrelaterad psykisk ohälsa har sin grund i arbetsplatsen. Hur länge du kan behöva vara sjukskriven är väldigt individuellt och beror bland annat på symtomens svårighetsgrad. Det är framförallt tre symtom; trötthet och uttröttbarhet, ökad stresskänslighet och nedsatt kognitiv förmåga som påverkar arbetsförmågan. Typ av arbete samt situationen på arbetsplatsen spelar också en betydande roll. Kan lämpliga arbetsuppgifter och god arbetsmiljö på arbetet ordnas så kan ofta en individ med kvarstående symtom klara sitt arbete.

Om det inte är möjligt eller önskvärt att gå tillbaka till sitt nuvarande arbete, så är det viktigt att rehabiliteringen inriktas på att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Generellt kan tidig återgång medföra stor risk för återfall samtidigt som sen återgång kan förstärka upplevelsen av att vara kroniskt sjuk och bli ett arbetshinder i sig, som äventyrar möjligheten att återfå hälsa och arbetsförmåga. De gäller således att hitta en bra balans mellan graden av sjukdomsrelaterad oförmåga, individens resurser att hantera besvären och graden av anpassning av arbetsuppgifter.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Drabbad av utmattningssyndrom

Jessica gillade sitt jobb som produktionsledare. Hon var van vid ett högt tempo med tighta deadlines. Men det uppdrivna arbetstempot och långvariga stressen utan chans till tillräcklig återhämtning gjorde att kroppen till slut sa ifrån. Jessica sjukskrevs för utmattning 2014. Se samtalet mellan Jessica Bladh och Katarina Hultling på Hjärnans Dag och den efterföljande paneldiskussionen där också Ullakarin Nyberg och Martin Ingvar medverkade.

Hur påverkas hjärnan av långvarig stress?

Långvarig ohälsosam stress orsakar bestående förändringar på hjärnan. Studier har visat att lång tid efter en episod med utmattningssyndrom är kroppens förmåga att svara på stress inte återställd och risken för återinsjuknande kvarstår. Martin Ingvar är författar, debattör och professor i neurofysiologi och integrativ medicin på Karolinska Institutet. Se hans föreläsning från Hjärnans Dag 2018.

”Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom”

Utmattningssyndrom är ett gigantiskt folkhälsoproblem som kostar miljarder kronor varje år. Det handlar om en hjärnsjukdom som ger svåra följder för drabbade och för samhället. Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här förklarar hon varför hjärnforskningen behöver ditt stöd!

Tips på hur du kan undvika ohälsosam stress

Det här kan du göra för att minska den negativa effekten av stress.

Så ställs diagnosen utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Här kan du läsa om socialstyrelsens kriterier för diagnosen.

8 varningssignaler på ohälsosam stress

Symtomen på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många signaler under lång tid men valt att strunta i dem. Många fortsätter envist framåt utan att lyssna på när kroppen säger ifrån. Att uppmärksamma varningssignalerna är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom.