Så kommunicerar du med personer med demenssjukdom

I takt med att demenssjukdomen fortskrider försämras förmågan till kommunikation och det kan vara svårt att veta hur man som närstående ska förhålla sig. Det kräver tålamod, respekt och förståelse. Här kommer några tips som kan vara bra att tänka på.

  1. Var en god lyssnare och försök förstå vad han/hon vill säga. Om din anhöriga är ledsen avled inte genom att prata om annat utan låt hen prata om sin ledsamhet eller gråta en stund.
  2. Prata aldrig förbi eller ”över huvudet” eller påpeka brister inför andra. Demenssjukas känsloliv fungerar ofta bättre än den intellektuella förmågan.
  3. Undvik att prata om sådant som kan ge obehagskänslor. Argumentera inte och försök inte att övertyga. Ta fasta på nyckelord och upprepa dem. Visa att du vill förstå och har förstått.
  4. Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord. Man behöver inte alltid prata för att förstå varandra.
  5. Ha alltid ögonkontakt. Var närvarande och se din anhöriga i ögonen så att hen känner att du verkligen är där för att träffa hen.
  6. Tala långsamt och tydligt. Försök ge enkla svar utan långa förklaringar eller resonemang. Undvik långa och svåra meningar. Upprepa vid behov så att den du talar med får grepp om diskussionen.
  7. Ställ bara en fråga i taget. Ge tid för svar. Var vänlig och sympatisk.
  8. Fånga personens känslor. Försök inte tvinga hen att minnas. Säg inte ”minns du vad vi gjorde igår.”
  9. Om den demenssjuke inte klarar av situationen påpeka inte att hen inte klarar av uppgiften utan underlätta och säg lite försiktigt ”Vi kan hjälpas åt att göra detta”.
  10. Ju längre demensen utvecklas desto viktigare blir icke verbal input som ditt kroppsspråk, din beröring och röst.

 

 

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.