Hjärnan – Sveriges största hälsoutmaning
När vårt nätverk för hjärnans frågor träffades för andra gången var temat för mötet Hjärnan – Sveriges största Hälsoutmaning och handlade om hjärnans ohälsa och dess utmaningar nu och framöver. Vilka är utmaningarna och hur riggar vi samhället på bästa sätt?
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, inledde mötet och hälsade alla välkomna och lyfte att Hjärnfonden vill se ett mer hjärnvänligt samhälle. Hon poängterade också forumets betydelse för att gemensamt driva på förändringar.
Därefter gav Maria Prigorowsky, mötets moderator, en uppdatering om arbetet med den nationella Hjärnplanen som Hjärnfonden tagit initiativ till.
-Vi har tillsatt en nationell expertgrupp som kommer att arbeta under hösten och ta fram början på den plan som sedan ska överlämnas till regeringen. Ordförande för gruppen är Ing-Marie Wieselgren, psykiater och överläkare, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Övriga medlemmar är, Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor Göteborgs universitet, Johan Malmqvist, professor Linnéuniversitet, Stefan Lindgren, professor Lunds universitet, Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L), Cecilia Lundberg, professor Lunds universitet och Lars Stjernkvist, chef för regeringens kansli för ett hållbart arbetsliv.
Prevention är viktigt
Mötet fortsatte sedan med två gästtalare; Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet och Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och f.d. generaldirektör Socialstyrelsen. Båda framhöll vikten av prevention för att förebygga att fler drabbas av hjärnans sjukdomar och för att vi ska ha resurser att hjälpa de som redan är drabbade.
Åldrandet ökar sjukdomsbördan
Ole Petter inledde och poängterade att åldrandet har ett stort inflytande på sjukdomsbördan inte minst vad gäller hjärnhälsan och hjärnans sjukdomar. År 2050 kommer en stor del av världens befolkning att vara över 60 år och det kommer att ha en stor inverkan. När det gäller sjukdomsbördan i Sverige så ligger hjärt-kärlsjukdomar högst men sedan kommer stroke och Alzheimers sjukdom. Åldersprofilen förutspås ändras mycket dramatiskt i Sverige över tid och det betyder också att vi får en större sjukdomsbörda när det gäller hjärnsjukdomar.
”När vi talar om hjärnhälsa så pratar vi inte bara om hälsa, sjukvård, forskning och utbildning. Vi pratar om en samhällsutmaning.
Sjukdom har med alla sektorer i samhället att göra och det är därför det här nätverket är så viktigt. Här finns möjlighet till den dialog mellan olika sektorer som behövs”
Ole Petter talade också om vikten av att förebygga hjärnans ohälsa och menar att vi inte fokuserar tillräckligt på prevention i Sverige. Mycket av forskningen handlar om behandling och diagnostik men vi behöver satsa mer på forskning om prevention så att vi kan ha en god hjärnhälsa hela livet. Många livsstilsfaktorer har en negativ effekt på hjärnhälsan. Tex har fysisk aktivitet en positiv inverkan på hjärnhälsa men tyvärr går utvecklingen åt fel håll i Sverige där den fysiska aktiviteten minskar och det kan få stora konsekvenser för sjukdomsbördan på sikt.
Han ställde frågan: Hur agerar politiken för att vi ska kunna förebygga sjukdomar i hjärnan genom att göra hälsosamma val som att äta en hälsosam kost och vara fysiskt aktiva? Här behövs samarbete mellan flera olika politiska sektorer enligt Ole Petter.
-Karolinska Institutet ska fortsätta att arbeta med molekyler, celler och organ som vi har gjort i alla år. Vi måste samtidigt se hur vi kan få in den här kunskapen i samhället på bästa möjliga sätt, avslutade Ole Petter sitt föredrag.
Stödet till närstående måste öka
Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen delade med sig av reflektioner efter 60 år inom medicin, hälso- och sjukvård, förvaltning och politik.
– Hjärnan är en stor utmaning. Ska vi klara att hjälpa de som är drabbade på ett bra sätt och att det ska finnas resurser för det då måste vi samtidigt förebygga så att färre drabbas av hjärnas sjukdomar, sa Barbro.
Barbro belyste att det är många diagnoser det handlar om, allt från Alzheimer och andra demenssjukdomar, stroke och stressrelaterad psykisk ohälsa till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn.
Hon berättade bl a om möten med kvinnor som har svårt att få livspusslet att gå ihop och där stress i arbetslivet är en faktor. Det syns tydligt i sjuk och hälsovården och inom omsorgen, att det finns väldigt mycket att göra för att minska den stress som kommer genom att man inte har kontinuitet i vården. Att man inte får tid att göra allt det man vill göra för patient och omsorgstagare. Där har arbetsgivaren ett stort ansvar för arbetsmiljön och där kan företagsvården spela en stor roll
”Det är viktigt att närstående får det stöd och den kunskap de behöver och här har socialtjänsten en viktig roll att spela.”
Hemsjukvården är ett annat område Barbro talade om. Idag går det att göra mycket i hemmet som tidigare skedde på sjukhus. Det är viktigt att närstående får det stöd och den kunskap de behöver och här har socialtjänsten en viktig roll att spela. Personalutbildning för alla som arbetar inom demensvården är nödvändig menar Barbro och påpekade att arbetet inom hemsjukvård och hemtjänst är kvalificerat ensamarbete och inget enkelt arbete.
Inom sjukvården görs mycket akut t ex att man får hjälp akut vid stroke men det behövs också förebyggande insatser som att vara observant på symtom som uppkommer vid små proppar i hjärnan, sk TIA attacker.
Att attitydförändringar behövs i samhället lyftes i gruppdiskussionerna
Efter presentationerna delades alla deltagare in i separata grupper i zoom för att diskutera hur vi kan skapa ett samhälle där alla hjärnor kan må bra.
” Vilka sociala och samhälleliga förändringar behöver vi mest? Vilka medicinska framsteg skulle betyda mest?
Det var engagerade samtal och god stämning i grupperna och den här gången fick diskussionerna mer tid i programmet. Gruppernas diskussioner återgavs sedan i plenum av gruppledarna för dagen: Arne Kanth; kanslichef på Stroke Riksförbundet, Irene Nilsson – Carlsson; folkhälsoråd på Socialstyrelsen, Ing-Marie Wieselgren; SKR och Anki Sandberg; förbundsordförande på Riksförbundet Attention.
Attitydförändringar kom upp i flera av grupperna när det gällde samhälleliga förändringar. På ett helt annat sätt behöver samhället utgå från individen. Hur tar vi oss an det uppkopplade samhället dryftades likaså och även skolan. Vi behöver få till en skola som passar alla elever så att de kan nå sin fulla potential där alla kan få rätt stöd och mycket finns att göra på många nivåer. Det behövs möjlighet till rörelse, bra skolmat, bra scheman och inte bara insatser när det går fel och BUP gäller.
Vilka medicinska framsteg skulle betyda mest?
Läkemedelsbehandling har revolutionerat MS vården. En liknande revolution skulle behövas inom fler områden. Fick man drömma stort – att förmå hjärnan att återfå sin kognitiva förmåga var ett framsteg som nämndes i en av grupperna. Kan vi göra något för dementa människor så är det otroligt viktigt och något forskare brinner för. Även för den som är förlamad efter ryggmärgsskador, det är frustrerande för oss forskare varför det inte läker ihop.
När det gällde medicinska framsteg lyftes också att forskningen går framåt men samhället inte hänger med. Det glappet är viktigt att åtgärda – att framstegen som redan är här når ut.
Mötet avslutades med en omröstning där ett flertal ville få möjlighet att ses fysiskt nästa gång.