Alzheimers sjukdom är så komplex att den måste angripas från många, vitt skilda håll. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp. Då behövs både mer och ny hjärnforskning. Problemet är att resurserna är begränsade.
Läkemedelsbolaget Biogen har beslutat att ansöka om godkännande för adacanumab, ett biologiskt läkemedel mot Alzheimers sjukdom vars fas III-studier stoppades så sent som i våras. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande. Om adacanumab godkänns blir det det första läkemedlet mot Alzheimers sjukdom som bromsar sjukdomsutvecklingen.
”Pang! Så kändes det första gången jag såg Helga. En explosion. Jag visste innerst inne att det är henne jag älskar… De första tecknen var nog när hon började glömma sina sekatörer i trädgården. Jag förstod att något var fel. Vi gick till läkaren och fick domen. Alzheimer. I ett slag rasade världen samman…”
Klicka på pilen i bilden och se filmen om Gunnar och Helga.
I våras tog en lång kamp slut för Ann-Helen Mikalsen. Då somnade hennes mamma in i sviterna av Alzheimer. Det är en sjukdom som sakta men säkert bryter ner den som drabbas, men också dem som står bredvid. I det här fallet en dotter. Läs hennes berättelse – och se varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.
Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen i Sverige. Tack vare testamentet på 70 miljoner kronor får Sveriges främsta hjärnforskare nya resurser i kampen mot Alzheimer. Klicka på pilen i bilden och se en film där de sex forskare som tilldelas medel för sin forskning presenterar sina projekt.
Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.
Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.
Hur kan de ärftliga formerna av Alzheimer hjälpa oss att förstå sjukdomen? Klicka på pilen i bilden och se Caroline Graffs föreläsning på Hjärnans dag.
Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.
