Vi har inte råd att vänta på bättre stöd till hjärnforskningen – därför behövs din gåva nu! När allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom kommer lidandet att öka och vårdkostnaderna skena. Professor Agneta Nordberg är övertygad om att vi kommer att hitta ett botemedel, men då måste hjärnforskningen få bättre resurser.
En mamma som tycktes ha superkrafter blev plötsligt initiativlös, glömsk och förvirrad. Utmattning, trodde alla, läkarna också. Men symtomen blev värre och sen kom diagnosen, Alzheimers sjukdom. Läs Emelys berättelse om sin mammas stora förändring här.
Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.
Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.
Barbro var en mycket social person, som levde sin dröm och jobbade hårt som barnmorska på fältet i Uganda och Tanzania. Strax efter pensionen fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hennes dotter Jane berättar om en tillvaro som aldrig mer blev sig lik. Och varför ditt stöd behövs i jakten på Alzheimergåtan!
– Det svåraste med att min mamma har Alzheimer är att jag saknar henne så fruktansvärt mycket, säger Kirsten.
I den här filmen får du möta Kirsten, hennes mamma och hennes dotter Melina. Det är en kärleksfull och gripande skildring av hur svårt det är när en älskad anhörig får Alzheimer.
Klicka på pilen i bilden och se filmen.
Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 50–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 85 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.
Varje år drabbas 20 000–25 000 personer i Sverige av Alzheimer och andra demenssjukdomar och i takt med att vi blir allt äldre är det också fler som drabbas. Även om det ännu inte finns något botemedel går det ändå att påverka risken att drabbas av Alzheimer genom förändringar i livsstilen.
