Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, hemmasittande och elever som har svårt att koncentrera sig och sitta stilla. Nu lanseras Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.

– Det viktigaste är att barnet inte är en diagnos utan att varje barn är unikt. Det finns inte ett barn som är det andra likt. Och det är viktigt att inte generalisera utan att hitta varje elevs styrkor och svårigheter och att förstå vad just den här eleven får energi ifrån säger Lisa Lindgren som är lärare och arbetar inom särskolan med barn som har autism.

Internationella autismdagen är den 2 april och det vill vi uppmärksamma. I Sverige har 1-2 procent av befolkningen en diagnos inom det som kallas autismspektrumtillstånd, AST, dit autism hör. När man har autism bearbetar hjärnan information på ett annat sätt än de flesta andra. Autism visar sig på olika sätt hos olika personer och symptom och svårighetsgrad varierar med ålder och utvecklingsnivå. Den som har autism kan tycka det är svårt att veta hur de skall bete sig i olika situationer, ha svårt att tolka kroppsspråk och förstå andras känslor och tankar. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden. Att ha specialintressen gör att den som har autism kan bli blir väldigt bra på en speciell sak vilket kan vara en källa till glädje och ge positiva möjligheter när det gäller utbildning och yrkesliv.