Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.
Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.
Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.
USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.
Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.
Hjärnhälsa påverkar både individer, arbetsplatser och samhälle – den angår oss alla. Här berättar Lena Hazelius och Emma Cajander, partneransvariga på Hjärnfonden, hur ett samarbete med Hjärnfonden skapar värde på flera nivåer – och varför det är dags att kroka arm för hjärnans bästa.
Efter att Patrik fått läkemedlet i en lovande schizofrenistudie märkte han en stor effekt – livet började återvända. Men studien riskerar att köra fast och Patrik får inga fler doser.
Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
