En grupp av “stoppceller” i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.

Hjärnfonden delar i veckan ut 29,5 miljoner kronor extra till några av Sveriges hjärnforskare. Det innebär att totalsumman för årets anslagsutdelning landar på nära 64 miljoner och blir den största utdelningen i Hjärnfondens historia. Det extra anslaget går till 57 svenska forskningsprojekt som försöker hitta nya behandlingsmetoder inom bland annat Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, depression och Parkinsons sjukdom.

Sedan sommaren 2014 då Ice Bucket Challenge blev en viral succé och ledde till att mångmiljonbelopp samlades in till ALS-forskningen har intresset för den obotliga nervsjukdomen ökat och allt fler engagerar sig i kampen mot den dödliga sjukdomen. På den internationella ALS-dagen, den 21 juni, hade Lisa Kriga sprungit och cyklat sammanlagt 130 mil, med målet att samla in pengar till forskningen men också öka medvetenheten om ALS.

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärnfonden stolt dela ut hela 26,5 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. I vårens anslagsutdelning finansierar Hjärnfonden 47 olika forskningsprojekt inom Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, beroende, depression, epilepsi, MS, Parkinsons sjukdom, stroke och mycket annat. En av forskarna är professor Åsa Mackenzie, läs om hennes forskning här.

Här är forskarna som tilldelats 2015 års forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Nya kunskaper om den friska hjärnan och om våra gener, nya steg på vägen mot bot av epilepsi och Alzheimer och nya revolutionerande forskningsmetoder. Det var bara några av nyheterna när världens ledande hjärnforskare samlades för sin årliga konferens i Washington, USA, i slutet av förra året. Hjärnfondens ordförande Lars Olson, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var givetvis på plats när de 30 000 forskarna presenterade sina senaste rön för varandra. Nu har han samlat sina intryck.

Vad är Huntingtons sjukdom?

Huntingtons sjukdom är en ärftlig neurologisk sjukdom som påverkar rörelsemönster och beteende.

I takt med att vår kunskap om hjärnan ökar bryter vi ny mark inom att besegra hjärnans sjukdomar. George W Bush döpte 1990-talet till ”hjärnans decennium”, och tjugohundratalets första hundra år har av framstående forskare korats till ”hjärnans sekel”. Faktum är att hela 90 procent av vad vi vet om hjärnan har vi lärt oss de senaste 20 åren. Och listan över dessa är imponerande.

I Sverige finns det cirka 60 000 personer som har epilepsi.