Dagny Carlsson är bloggerskan som startade sin blogg när hon var 100 år. Hon tog en datorkurs när hon var 99 år och hennes blogg Bojan har nu 3 miljoner följare. Dagny Carlsson har också skrivit boken Livet enligt Dagny: I huvudet på en 104-åring. Hon har varit gäst på flera TV-program, bland annat Fråga […]

Socialstyrelsen uppskattar att det finns totalt 160 000 personer i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är Frontotemporal demens och lewybody sjukdom. Här har vi har samlat fakta om demenssjukdomar för dig som söker information.

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Vad är stamceller?

Stamceller är ursprunget till kroppens alla andra celler. Stamceller används redan idag vid till exempel leukemibehandling men forskning pågår även inom många andra områden.

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

– Hjärnfondens utdelning av 8.4 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel demens, stroke eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

– Hjärnfonden gratulerar den japanska forskaren Yoshinori Ohsumi för årets nobelpris i medicin eller fysiologi. Hans upptäckter tros ha stor betydelse för förståelsen av neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimers sjukdom, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Rolands pappa förändrades sakta. Den vanligtvis så snälla pappan blev hårdare i tonen och hade hemska humörsvängningar. När diagnosen kom var det en lättnad. Han hade inte alls blivit en elak gubbe, han hade Alzheimers sjukdom. Här är Rolands berättelse.

År 2016 delar Hjärnfonden ut 50 miljoner kronor till 78 forskningsprojekt.