Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.
I Sverige finns det cirka 60 000 personer som har epilepsi.
Här kan du läsa mer om vad som ingår i de olika forskningsområden som Hjärnfonden finansierar. En del forskningsprojekt är gränsöverskridande och spänner över fler områden.
Forskningsprojekt inom MS, barn & ungdomshjärnan, depression, Alzheimers sjukdom och övrig psykiatri är några områden som får Hjärnfondens forskningsstöd när Hjärnfonden delar ut årets postdoktorala stipendium, vid en ceremoni i Stockholm den 18 januari. Årets stipendieutdelning på 5,6 miljoner ger möjlighet för totalt 20 unga hjärnforskare, vid sju lärosäten, som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.
Följande forskare får sin forskningsfinansiering förlängd med ett år.
Hjärnfonden har under årets sista dagar delat ut ytterligare 15 miljoner till hjärnforskningen. Det var den andra extrautdelningen under 2015 och innebär en förlängd finansiering av 30 svenska forskningsprojekt inom neuroområdet.
… mer än var tredje svensk kommer att drabbas av en hjärnsjukdom. … 20 000 personer har diagnosen Parkinsons sjukdom. … cirka 60 000 personer är drabbade av epilepsi. … minst 1 miljon människor är drabbade av migrän. … ungefär 70 000 människor i Sverige får förvärvade skador i hjärnan varje […]
Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens post-doc stipendium 2016. 20 stipendiater får 280 000 kronor var vilket ger möjlighet att på heltid forska inom neuroområdet.
En grupp av “stoppceller” i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.
