Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.
Hjärnan och nervsystemet har en begränsad kapacitet att läka vid skador och sjukdomar som exempelvis vid en hjärnskakning eller Parkinsons sjukdom. På Hjärnans Dag föreläste Cecilia Lundberg, professor i neurologi vid Lunds universitet, om hur vi med hjälp av genterapi kan reparera skador på hjärnan och laga trasiga gener.
ALS och andra neurodegenerativa sjukdomar sprider sig i den drabbade kroppen från cell till cell mellan olika delar av nervsystemet. Isil Keskin vid Umeå universitet undersöker hur spridningen går till, hon hoppas att hennes forskningsresultat kommer att ge ALS-patienter en effektiv behandling i framtiden.
Nu kan du se alla föreläsningar från Hjärnans Dag 2018 igen. Inspelade den 19 april på Rival i Stockholm. Moderator för dagen var Katarina Hultling.
För Hjärnfonden är det helt avgörande att de insamlade pengarna går till den absolut bästa hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon varför ditt stöd är så viktigt.
Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Här berättar han om de senaste Nobelpriserna i medicin respektive kemi, som båda har intressanta kopplingar till hjärnforskningen. Läs om de viktiga upptäckterna – som också visar hur mycket arbete som återstår. Och därmed varför ditt stöd till hjärnforskningen är så viktigt.
Ungefär trettio procent av de patienter som har epilepsi får ingen hjälp av existerande läkemedel. Merab Kokaia är professor på Lunds universitet och vill behandla sjukdomen med genterapi. De första studierna på människor kan komma redan om tre till fem år, tror han.
Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.
Ditt engagemang och stöd under 2017 har varit mycket viktigt. Inte minst var du delaktig i att Hjärnfonden slog nytt insamlingsrekord. Tillsammans nådde vi cirka 130 miljoner kronor – pengar som går till den allra bästa hjärnforskningen. Dina gåvor är ofta helt avgörande för att viktig forskning kan bli av. Forskning som ger oss nya […]
