Hjärnfonden delar ut 90 miljoner kronor till 98 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan Hjärnfonden grundades för 25 år sedan och vi fortsätter vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.
Nu kan du se alla föreläsningar från Hjärnans Dag 2019 igen. Inspelade den 24 april på Scandiascenen, Cirkus i Stockholm. Moderator för dagen var Jan Bylund.
För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.
Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.
När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.
Hjärnfondens utdelning av 7,8 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel ALS, Parkinsons sjukdom, beroende eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.
