Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. För att uppfylla vår vision arbetar vi med ändamålen: insamling och finansiering av hjärnforskning samt kunskapsspridning och opinionsbildning för hjärnans område.
När vi lägger kraft bakom forskningen kan vi förändra livet för ännu fler och varje år delar vi ut forskningsbidrag och stipendier till forskare vid svenska universitet. Läs mer om vilken forskning som har fått pengar.
Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar
Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi vet att Sverige sprudlar av kreativa insamlingsidéer. Bli en av våra insamlare och låt dina vänner vara med och bidra till ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.
Victoria fick 2019, endast 21 år gammal, diagnosen ALS. Victorias mamma Lotta har startat en insamling för att stötta forskningen i kampen mot sjukdomen. “Det finns inga ord för hur fruktansvärt jobbigt det är att se sitt barn successivt bli allt mer märkt av sin sjukdom”.
I april fick 4-åriga en Elliot en stroke eftersom hans kärlbild avviker från det normala – de är tunna och slingriga. Elliots mamma Zarah har start en insamling för att lyfta forskningen om barnhjärnan för att mer finansiering behövs.
För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen,
leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt
livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
