Vid Parkinsons sjukdom bryts hjärnceller ner på grund av en genetisk mutation. Idag behandlar man symtomen genom att tillsätta dopamin till hjärnan, det ämne som de nedbrutna cellerna själva skulle ha producerat. Men för att bota en genetisk sjukdom som Parkinson är genterapi, där man slår ut den genen som orsakar sjukdomen, enda sättet.
Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet.
Sara Riggare är drabbad av Parkinsons sjukdom, en sjukdom som gör att de nervceller i hjärnan som producerar dopamin bryts ned. Parkinsons sjukdom går inte att bota. Ditt stöd behövs för att vi ska få fram nya effektiva behandlingar.
Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. 2015 fick hon Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.
“Stipendiet ger en trygghet att kunna genomföra min forskning fokuserad under en längre tid, och är självklart en viktig personlig merit som är av stor betydelse för min fortsatta forskning.”
”Hur hjärnan fungerar är en av de mest fundamentala och mystiska frågorna för människan. Ända sen jag kom i kontakt med hjärnforskningen så visste jag att jag ville vara en del i att hitta lösningen – eller i alla fall vara med i jakten.”
Parkinsons sjukdom orsakas av att nervecellerna i ett särskilt område i hjärnan, substantia nigra, bryts ner. Sjukdomen gör sig oftast tillkänna i vid 55-60 års ålder och påverkar förmågan att kontrollera kroppen. Skakningar, långsamhet och stelhet är vanliga besvär.
Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.
Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.
Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
