Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.

Hur vi sover påverkar hur våra hjärnor mår. Jonathan Cedernaes undersöker hur maten du äter kan få dig att sova bättre eller sämre. Vi har fått besöka sömnlabbet på Uppsala Biomedicinska Centrum.

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.