Emelie Bäckelin

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.

Hanna Lidén är Hjärnfondens nya generalsekreterare

Med lång erfarenhet från ideell sektor går Hanna Lidén nu in i rollen som generalsekreterare för Hjärnfonden. I en tid då behovet av hjärnforskning är större än någonsin, vill hon bidra till att stärka forskningens genomslag och öka samhällets förståelse för hjärnans sjukdomar.

Så samlade Johannebergsskolan i Göteborg in över 50 000 kronor via Skolloppet

När Johannebergsskolan i Göteborg deltog i Team Rynkeby Skolloppet blev det mer än ett lopp – det blev en dag av rörelse, glädje och omtanke. 550 elever sprang in över 50 000 kronor till forskning om barnhjärnan.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.

2025 års mest lästa – forskning, personliga berättelser och genombrott

Från forskningsgenombrott och nya behandlingar till starka personliga berättelser om återhämtning, förändring och framtidstro. Här är de artiklar från Hjärnfonden som engagerade mest under 2025.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.

Frågor till alkoholforskaren

Alkohol och beroende är ämnen som väcker många frågor, och för att ge våra följare bättre svar har vi ställt deras frågor om alkohol och hjärnan till en expert – alkoholforskaren Bo Söderpalm.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Mental Pedal: En ny resa för det sällsynta

Efter flera års insamlingar till förmån för hjärnforskning riktar nu eldsjälarna bakom insamlingen ”Mental Pedal”, Fredrik Lundgren och Elisabet Lundborg, blicken mot sällsynta hälsotillstånd. Och årets insamling har redan väckt starkt engagemang.

Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning

Allt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi möjligheter till effektivare behandlingar.

Saga blev fri från anorexin

Efter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till andra föräldrar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.

Rekordstor utdelning: 152,8 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 projekt över hela landet finansiering.

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

När ett barn förändras – Heddas väg till diagnosen PANDAS

Femåriga Hedda förändrades plötsligt från en lugn och pysslig tjej till att bli impulsiv, utåtagerande och få svåra tvångssymtom. Mamma Ida berättar om kampen för att förstå vad som hände – och hur familjen till slut fick en diagnos som satte ord på det oförklarliga: PANDAS.

Robert lever vidare genom familjens engagemang

När Robert gick bort i sviterna av en hjärntumör vid 32 års ålder, lämnade han efter sig mer än bara ett tomrum. Han lämnade en önskan. En vilja att hans pengar skulle gå till forskningen – så att andra skulle kunna få en chans där han själv inte fick det. Idag är hans familj en del av Hjärnfondens Filantropiprogram.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.

Samhällets dolda kris: Hjärnans diagnoser kostar Sverige 295 miljarder per år

Fyra miljoner svenskar lever med en hjärndiagnos – till en samhällskostnad på närmare 300 miljarder kronor årligen. Ny rapport från Hjärnfonden och Lumell Associates belyser sjukdomsbörda, lidande och ekonomiska konsekvenser.

Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi

Iris Stoltenborg undersöker om hormonerna ghrelin och leptin kan bli nycklar till en mer träffsäker och personanpassad behandling för patienter med anorexia nervosa.

Framtidens epilepsivård: Kan ett blodprov förändra allt?

Med stöd från Hjärnfonden utforskar Johan Zelano möjligheten att använda blodprover för att ställa epilepsidiagnoser och anpassa behandlingar – en metod som kan revolutionera epilepsivården.

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.

Kan vi stoppa hjärntumörer genom att förändra deras miljö?

Glioblastom är en aggressiv hjärntumör med få behandlingsmöjligheter. Forskare vid Uppsala universitet undersöker nu hur tumörens miljö kan förändras för att bromsa spridning och förbättra behandlingar.

Ny generation hjärnforskare får stöd från Hjärnfonden

Sju lovande forskare får nu Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd. Totalt delas 13,7 miljoner kronor ut för att stärka nästa generations spetsforskning om hjärnan.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.

Mindre alkohol – bättre hälsa och starkare samhälle

Att dricka mindre alkohol är bra för hjärnhälsan, minskar risken för sjukdomar och sparar samhällsresurser. En ny forskningsrapport visar hur även små förändringar kan ge stora hälsofördelar.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.

När alkoholen kapar hjärnan

Professor Bo Söderpalms forskargrupp har tagit reda på vad som händer i hjärnan när belöningssystemet kidnappas av alkohol. Nu ska denna kunskap omsättas till ett fungerande läkemedel mot alkoholism.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.

Staten och hjärnkapitalet

Sveriges välstånd hänger på att vi satsar på vårt hjärnkapital. I en debattartikel i Altinget föreslår Hjärnfonden en nationell hjärnplan, mer forskning och ökat fokus på psykisk hälsa.

Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Den 16 oktober deltar Hjärnfonden i ett symposium på temat vårdutveckling vid Alzheimers sjukdom, arrangerat av Stiftelsen Solstickan, Karolinska Institutet och professor Bengt Winblad.

Hej Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden

Anna Hemlin är generalsekreterare på Hjärnfonden. Inför hösten delar hon sina tankar om forskningens framsteg och sin drivkraft att skapa ett samhälle där alla hjärnor får plats.

Alzheimerläkemedlet lecanemab ej godkänt i Europa

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) säger nej till att alzheimerläkemedlet lecanemab ska få säljas inom EU, trots lovande forskningsresultat. Nu omprövas beskedet.

Från kärlek till kamp för forskning – Carinas man Peter fick glioblastom

Efter att Carinas make Peter gick bort i glioblastom valde hon att omsätta sin sorg i handling. Här berättar hon om kampen, kärleken och sin beslutsamhet att ge Peters liv en fortsatt mening.

Ted Ebendal – Trettio år med Hjärnfonden

En hyllning till Ted Ebendal, professor emeritus vid Uppsala universitet och avgående sekreterare för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

Mattsons Minnesstiftelse

Mattsons Minnesstiftelse är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens filantropiprogram. Stiftelsen bildades efter att ett av familjen Mattsons barn skadades i en trafikolycka.

Rekordmånga ansökningar och 111 miljoner till svensk hjärnforskning

Fler forskare än någonsin har ansökt om finansiering hos Hjärnfonden i år. Rekordet speglar ett ökande behov av finansiering och ett stort intresse för hjärnforskningens potential.

Att leva utan Della – en berättelse om kärlek och förändring

Familjen Svanfeldt har mött många utmaningar kopplade till hjärnhälsa, särskilt genom dottern Della som hade en svår hjärnskada, CP och epilepsi. Denna prövning har format deras vardag och inspirerat dem att skapa kaffet Beans & Brains för att stötta hjärnforskningen.

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.

Hjärnfonden i nytt samarbete med Cykelkraft

Cykelkraft initierar kampanjen Cykelminnet i samarbete med Hjärnfonden, ett initiativ som syftar till att öka cyklandet i Sverige, särskilt bland barn och ungdomar. En satsning för ökad cykelglädje och bättre hjärnhälsa.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Världsepilepsidagen 2024

Epilepsi är en sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning, alltså över 60 miljoner människor. Hjärnfonden stödjer forskning om epilepsi och har totalt delat ut över 30 miljoner kronor till olika epilepsiprojekt.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

Hormoner styr aptit och matvanor

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.

Onyttig mat försämrar din sömn

Hur vi sover påverkar hur våra hjärnor mår. Jonathan Cedernaes undersöker hur maten du äter kan få dig att sova bättre eller sämre. Vi har fått besöka sömnlabbet på Uppsala Biomedicinska Centrum.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.

Webbseminarium: Är Sverige redo för framstegen inom Alzheimerforskningen?

Med nya metoder kan Alzheimer upptäckas i tidigare skede och nya mediciner kan snart nå marknaden. Men är det svenska sjukvårdssystemet redo att dra nytta av framgångarna?

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.

Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.

”Våga prata” – en insamling för psykisk ohälsa

På Hjärnfondens hemsida kan vem som helst starta en egen insamling. En av dem som gjort det är Marica Oscarsson. Här berättar hon själv om sitt engagemang för hjärnforskningen och varför hon startat en insamling.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.

Skolbarn sprang ihop 4,1 miljoner kronor i Skolloppet

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.

Victoria fick ALS som 21-åring

Victoria Sandsjoe är 24 år och lever med ALS. Hon är en av de yngsta patienterna i Sverige och tillsammans med sin mamma Lotta Svenneling har hon startat en insamling hos Hjärnfonden för att stötta forskningen och sprida kunskap om sjukdomen.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.

Världens första centrum för klusterhuvudvärk öppnat på Karolinska Institutet

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk) är den mest smärtsamma huvudvärk som finns och kallas ibland för självmordshuvudvärk. Nu har världens första forskningscentrum helt specialiserat mot klusterhuvudvärk startats på Karolinska Institutet i Solna. Centrumet har blivit möjligt tack vare stöd från Hjärnfonden och en stor donation från filantropen Rune Andersson och hans stiftelse Mellby Gård.

Brain Band – Alvas kamp mot ALS

Alva Elfström är 18 år gammal och driver insamlingen Brain Band - För kampen mot ALS. Insamlingen är en del av ett skolprojekt som heter Ung Företagsamhet där Alva driver företaget Brain Band där hon pärlar armband och skänker 50 procent av vinsten till insamlingen hos Hjärnfonden.

Kärleken sitter i hjärnan

Vad händer i hjärnan och kroppen när vi blir förälskade? Nervsignaler från hjärnans limbiska system skickas ut till hela kroppen och vi svettas, får spänningar i magen, hjärtat börjar slå snabbare och vi kan inte sluta tänka på föremålet för vår kärlek. Faktum är att förälskelsen är som en beroendesjukdom. Hjärnforskaren Åke Pålshammar reder ut begreppen om varför det känns som att kärleken sitter i hjärtat, när den i själva verket sitter i hjärnan.

Överlevnad till högt pris – Att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.

Annika valde barn trots ALS

Att få barn när man har en dödlig sjukdom som ALS kan för många vara kontroversiellt. Men för Annika Andersson i Vilhelmina var det ett självklart val. ”Livet behöver inte vara över bara för att du får ALS,” menar Annika. Men hur pratar man med sina barn om att mamma ska dö?

Äntligen en behandling som fungerar! Migrändimman börjar lätta för Marie. – Del 3

Instängd i en bubbla av smärta och oro. Så levde Marie med sin migrän i flera år tills hos till slut träffade en läkare som tog hennes besvär på allvar och lyckades hitta rätt medicin. I sista delen av sin berättelse delar Marie med sig av kampen och lyckan när rätt läkemedel äntligen fick ner migränattackerna till att enbart komma en gång i veckan.

Om att inte bli trodd i sin migrän och jakten på rätt behandling – Del 2

När inga läkemedel eller behandlingar fungerar och vården inte lyssnar, men migränen fortsätter fem dagar i veckan, då är livet tufft. Precis detta upplevde Marie under sina första år med migrän, fram tills hon träffade en läkare som tog hennes besvär på allvar. Läs del två i hennes berättelse här.

”Jag vet aldrig när nästa migränattack kommer.” – Del 1

Marie Åberg har lidit av kronisk migrän sedan hon var 15 år. Att som tonåring behöva lämna filmkvällar och fester för att smärtan blev för stark, och samtidigt få kommentarer som ”Har du druckit tillräckligt med vatten?” var otroligt tufft. Läs första delen i hennes berättelse här.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

“Med Skolloppet får barnen kraft att förändra världen”

Paul Chronqvist Svensson leder Skolloppet i Sverige – ett välgörenhetslopp där elever springer för barns psykiska hälsa. Tillsammans med Hjärnfonden vill han skapa verklig samhällsförändring genom rörelse, kunskap och engagemang.

Mental Pedal: Från Kristianstad till Kebnekaise för miljonen till ALS-forskningen

2021 cyklade Fredrik Lundgren från Smygehuk till Riksgränsen och samlade in 124 000 kronor till Hjärnfonden. 2022 har han pga en familjekatastrof växlat upp sitt engagemang och planerar att ta sig på cykel och till fots från i Kristianstad till Kebnekaises topp. Målet är satt till 1 miljon kronor.

Alzheimers sjukdom – vad händer i hjärnan?

Varje år drabbas tusentals svenskar av Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens. Sjukdomen leder till nervcellers död, vilket påverkar minnet, tänkandet och personens förmåga att fungera i vardagen.

Maten som kan skydda dig mot demens

Mat som är bra för hjärta och blodtryck är också nyttigt för hjärnan. Medelhavskost och nordisk mat har enligt flera nya studier visat sig sänka risken att drabbas av Alzheimer och andra demenssjukdomar med 40 procent.

Ny framgångsrik tablettbehandling mot Multipel skleros

Den nya tablettbehandlingen har mycket bättre effekt än bromsmedicinerna som man injicerar och minskar skovfrekvensen med över 50 procent. Studier visar även att tabletterna minskar risken för funktions-nedsättning. Hjärnfondens forskare Tomas Olsson ligger bakom prövningen i Sverige.

Går det att träna bort dyslexi?

”Man kan inte prata om dyslexi förrän ungefär i förskoleåldern när barnens hjärnor är tillräckligt mogna för att förstå bokstäver, men känsligheten för dyslexi börjar antagligen anläggas redan i fosterlivet” säger Juha Kere, professor på Karolinska Institutet som forskar på den genetiska bakgrunden till dyslexi.

Stroke-drabbade Gunilla: ”Min dotter ville ringa ambulans, men jag sa nej”

Gunilla drabbades av enormt kraftig och explosiv huvudvärk hemma i garaget. Inga värktabletter hjälpte men Gunilla försökte ignorera smärtan. Nästa dag gick det inte längre och i ilfart kördes hon till Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Hon ville inte tro att hon fått en stroke. Läs hennes berättelse här.

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Ny stamcellsforskning kan leda till behandling av ryggmärgsskada

Jonas Frisén har upptäckt hur stamceller, tillsammans med andra celler, reparerar skadad vävnad i ryggmärgen hos möss. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av behandling av ryggmärgsskador.

Det räcker inte med kärlek

Asfyxi och akut syrebrist i barnhjärnan

Något hade gått fel under förlossningen. Plötsligt hade värkarna slutat och Axel fastnat. Han var livlös när han kom ut och fördes skyndsamt till ett återupplivningsrum och sedan vidare till universitetssjukhuset. Axels föräldrar – Per och Karin – förstod att situationen var allvarlig. Men de var inte beredda på samtalet som kom någon dag senare.