Ragnhild Ahlgren

Dålig sömn ökar risken för typ 2-diabetes

Att sova för lite kan öka risken för typ 2-diabetes – även om du äter hälsosamt. En ny studie från Uppsala universitet visar hur viktig sömn är för att minska risken för sjukdomen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.

”Min enda chans är att forskningen går framåt”

När Victoria Sandsjoe var 21 år kretsade hennes liv kring friidrott, ekonomistudierna och sambon. Då kom ALS-diagnosen. Här berättar hon om sin situation och hoppet om nya behandlingar.

Nervceller som kan kopplas till långvarig stress

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress hos möss. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i antal. Fyndet innebär hopp om att på sikt hitta vägar att bromsa sjukdomen.

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Svensk strokeforskning ger hopp till många drabbade

Varje år får tusentals svenskar livslånga funktionsnedsättningar till följd av stroke. Går det att förbättra hjärnans återhämtning? Det tror hjärnforskaren Karsten Ruscher – som hoppas få fram en ny behandling

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

ALS-forskaren: Det är bråttom

Den som drabbas av ALS blir mer och mer förlamad tills andningen slutar fungera. Idag går det inte att stoppa sjukdomen, men det finns hopp. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om sin lovande ALS-forskning.

Hjärnfonden delar ut stipendium till tolv hjärnforskare

Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att dela ut postdoktorala stipendier till 12 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna ägna sig åt forskning på heltid i två år.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?

Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Hjärnfonden delar ut 105,3 miljoner till svensk hjärnforskning

2022 får 99 forskningsprojekt dela på 105,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt tillskott till svensk hjärnforskning och tar oss närmare ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

” Känns som att ALS har sprungit över hans kropp”

Claes Buxfeldt var 54 år när han i september 2019 fick diagnosen ALS, en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen har haft ett snabbt förlopp och idag kan han bara kommunicera med ögonen. Här berättar Claes och hans fru Kerstin om sjukdomen och varför forskningen är så viktig.

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.

När det är oroligt i omvärlden

Det är inte ovanligt att känna sig orolig när saker sker i vår omvärld. Här ger vi några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra. Det handlar bland annat om att var fysiskt aktiv, ha kontakt med andra och begränsa nyhetsflödet.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.

Två hundra mil på hjul för forskningen

Anette Blomgren i Göteborg ska, tillsammans med sin man och två vänner, cykla till Florens i sommar. I samband med det passar de på att samla in pengar till Hjärnfonden.

Hennes son blev svårt sjuk i PANS

Emelie Vestmans liv vändes upp och ned när hennes son Martin drabbas av sjukdomen PANS som femtonåring. Idag mår han bra, men Emelie brinner för att förbättra situationen för alla drabbade barn och deras familjer. Nu fyller hon 50 år och passar på att be om gåvor till hjärnforskningen.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Han vill veta vad som gör hjärntumören resistent

Varje år får ca 1300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Alexander Pietras, docent vid Lunds universitet, studerar, med stöd av Hjärnfonden, glioblastom som är en aggressiv tumörform. Målet för hans forskning är att hitta nya behandlingssätt.

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har en demenssjukdom. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.

Så mår hjärnan bra på jobbet

Nu återvänder många till sin arbetsplats efter att ha arbetat hemma under pandemin. Hur ska du göra för att hjärnan ska må bra på jobbet? Här är några tips för ökad prestation, koncentration och välmående. Oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. Artikeln är framför allt skriven för dig som har ett ”skrivbordsjobb”.

En Alzheimerforskare med miljonpublik

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I den rollen får han ofta svara på frågor i media – och i somras var han dessutom värd för ett avsnitt av Sommar i P1. Till vardags arbetar han med en mycket stor studie av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.

Kärlek i skuggan av Alzheimers sjukdom

Frank och Annis träffades förhållandevis sent i livet, men då sa det verkligen klick. Inom bara ett år hade de flyttat ihop. Livet tillsammans var så bra att de brukade fråga sig om det går att vara så här lyckliga, ”något dåligt måste väl hända snart”. Tyvärr blev det så – Alzheimers sjukdom krossade deras drömmar. Läs Annis egen berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen

Hannah Hochgerner studerar skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor

Genom att använda avancerade molekylära tekniker vill hon förstå vilka cellulära processer i hjärnan som ger upphov till skillnader i socialt beteende hos män och kvinnor. Hannah är en av Hjärnfondens stipendiater.

“Jag har Alzheimers sjukdom”

Hur är det att få höra att du har Alzheimers sjukdom? Ulrika Harmsen berättar om dagen då bomben slog ner.

Oskar Hansson får pris för sin Alzheimerforskning

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2021. Han belönas för sitt arbete kring förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom.

Demens – ett av världens största hälsoproblem

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar, dit Alzheimer hör, som ett av världens största hälsoproblem. I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom, av dem har ca 100 000 Alzheimers sjukdom.

Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen enligt många som har sjukdomen. Trots det har forskningen varit fokuserad på de rörelseproblem som kommer senare. Ny forskning vid Lunds universitet visar att känslohjärnan påverkas tidigt i sjukdomsförloppet.

Granville Matheson använder PET för att studera hjärnans kemi

Granville Matheson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar en metod för att med hjälp av PET - en avbildningsteknik - undersöka hjärnans kemi hos deprimerade personer.

“Jag saknar honom hela tiden”

Tilde Holmström förlorade nyligen sin morfar, Carl Gustaf Holmström, på grund av ALS. Här berättar hon om hur smärtsamt det är att se någon man älskar sakta tyna bort.

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.

Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?

Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.

Hjärnfonden delar ut rekordbelopp på 106 miljoner till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.

Nytt läkemedel mot Alzheimer har godkänts

På måndagen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för första gången ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom.  Aduhelm, som det nya medlet heter, är en antikropp, aducanumab, som reducerar mängden av de giftiga amyloida plack som ansamlas i hjärnan hos den som har Alzheimer.

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

World Eating Disorders Action Day

Idag uppmärksammar vi World Eating Disorders Action Day vars syfte är att skapa medvetenhet och öka kunskapen om ätstörningar runt om i världen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.

Henrik vill att vi vågar tala om psykisk ohälsa

Den 1 januari i år gick Instagramprofilen Henrik Wahlström ut och berättade att han har bipolär sjukdom för sin stora följarskara. Bakom beslutet låg en önskan om att ge hopp åt människor som lider av psykisk ohälsa, som han själv gjort under stor del av sitt liv. Hjärnfonden har pratat med Henrik om hans engagemang för att öka öppenheten om psykisk ohälsa.

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.

Olafur Sveinsson undersöker riskfaktorer för att dö i epilepsi

Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.

Esportshjälpen har ett nytt insamlingsevent

Nu är det dags igen, under en vecka ska e-sportarna Robert Stumsner och Oliver Edlund samla in pengar till förmån för Hjärnfonden. Insamlingen kommer att äga rum genom ett direktsänt datorspelsevent den 19-25 april.

Kan kosten påverka hur smarta vi blir?

Visste du att hjärnan använder hela 25 procent av den energi vi förbrukar? Det gör att vår kost påverkar oss i allra högsta grad.

Så påverkas minnet av sömn

De senaste årens forskning har visat att hjärnan är allt annat än inaktiv när vi sover. Istället bearbetar den information och stöder många funktioner som vi behöver när vi är vakna, som till exempel minne, insikt och inlärning.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Försäkringskassans avslag blev vändpunkten

Magnus levde med diagnosen bipolär sjukdom i fyrtio år och försökte under de här åren ta livet av sig flera gånger. Efter att ha provat många olika behandlingar hittade ha till sist både en medicin och ett jobb som fungerade - att föreläsa om suicidprevention.

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.

Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Jie Su vill hitta läkemedel mot smärta

Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.

En viktig upptäckt för hjärnforskningen

Fjolårets Nobelpris i kemi tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna – för upptäckten av den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9. Den har snabbt blivit ett av de viktigaste verktygen inom gentekniken, eftersom den gör det möjligt att med hög precision förändra arvsmassan. Professor Lars Olson berättar mer.

“Vi måste satsa mer på forskning om psykisk ohälsa”

Mats Lekander, professor och hjärnforskare, ser enorma möjligheter med forskningen när det gäller ångest, depression och stresstillstånd. Han är med och tar fram nya lovande behandlingsmetoder, som förhoppningsvis kan bidra till att minska de höga sjukskrivningstalen när det gäller psykisk ohälsa.

7 hjärnstarka poddar och böcker

När många jobbar hemma och tar hänsyn till social distansering kan det bli långtråkigt. Här har vi samlat tips på böcker, prat och poddar som hjälper dig hålla hjärnan igång. Men glöm inte att vila efteråt, hjärnan behöver återhämta sig.

Därför håller vänskap hjärnan frisk

Visste du att hjärnan tankar energi när vi umgås med vänner och familj? I det här filmavsnittet träffar vi Alva Appelgren vid Södertörns Högskola. Hon berättar att när vi spenderar tid tillsammans med personer vi känner blir vi avslappnade, lugna och trygga. Det gör det i sin tur lättare att koncentrera sig och prestera.

310 000 till ALS-forskningen, för bästa kompisens skull

Varje sommar arrangerar Sebastian Käller en tävling i Mästarnas Mästare-stil för sina vänner. Seb Summercup är en årlig succé som håller ihop vänskapsbanden i grabbgänget. Men så hände det ofattbara. En av killarna, Johan, drabbades av ALS bara 27 år gammal. Sebastian bestämde sig genast för att dedicera förra sommarens cup till Johan och samtidigt börja samla in pengar till forskning om ALS.  

David Bäckström forskar om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år. Det kan vara svårt att ställa diagnos och därför letar David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater 2020, efter biologiska markörer i blod som visar vem som har sjukdomen.

Hjärnfondens stipendiater 2021

Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att i år dela ut stipendier till 10 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

Alzheimerforskning som kan ge bättre diagnostik och behandlingar

Professor Kaj Blennow leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla metoder för att följa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Målet är att enkla blodprov ska kunna ge viktiga svar om sjukdomen.

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.

Är en effektiv Alzheimerbehandling inom räckhåll?

Lars Lannfelt, professor i geriatrik, har forskat på Alzheimers sjukdom i över 30 år. Med stöd från Hjärnfonden har han gjort upptäckter som inom några år kan leda till världens första läkemedel som faktiskt kan stoppa sjukdomen.

Nobeldagen den 10 december

Idag är det Nobeldagen. Men under detta speciella år blir det ingen bankett i Stadshuset utan samtliga pristagare kommer att få ta emot medaljer och diplom i sina hemländer. Årets nobelpris i kemi går till två kvinnor vars upptäckter kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet. – Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.

Jan Hoeber studerar kopplingen mellan Downs syndrom och Alzheimer

Vid Downs syndrom, som orsakas av en extra kromosom 21, utvecklas hjärnan på ett annorlunda sätt vilket leder till utvecklingsstörning och en ökad risk för en tidig form av Alzheimers sjukdom. Jan Hoeber, en av Hjärnfondens stipendiater studerar kopplingen mellan Alzheimer och Downs syndrom.

Hjärnfonden uppvaktar socialminister Hallengren för samtal om självmord bland unga

Igår träffade Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin socialminister Lena Hallengren för att skynda på arbetet att nå den nollvision som regeringen antog för självmord 2008. Hjärnfonden vill se snabbare införande av åtgärder för unga och att frågan kommer högre upp på agendan. I mötet lämnande Hjärnfonden över drygt 16 500 namnunderskrifter som strömmat in under kampanjen ”upprop för nollvision”.

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Teknisk utveckling möjliggör avancerad hjärnforskning

Den tekniska utvecklingen har varit helt avgörande för att förstå hjärnan och hjärnrelaterad ohälsa. Den nya kunskapen ger hopp om tidig upptäckt och bättre behandling av hjärnsjukdomar.

Lars Olson belönas med Karolinska Institutets Stora silvermedalj

Vi gratulerar Lars Olson idag! Han belönas med Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2020. Lars är en av grundarna av Hjärnfonden.

Därför kämpar Tobias Hildebrand för hjärnforskningen

Tobias Hildebrand är en av många närstående, som på nära håll fått erfara, hur en av hjärnans svåraste sjukdomar förändrade livet för en hel familj.

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

“Vad som är viktigt i tillvaron har blivit tydligare”

Stefan Einhorn, läkare, professor och författare, är aktuell med en ny bok, “Konsten att fördärva sitt liv – eller inte”. Det är en slags instruktionsbok i hur man förstör - eller förbättrar sitt liv. I boken berättar han också att han har Parkinsons sjukdom.

Drivkrafter

Maja, Oliver och Verna har på olika sätt påverkats av hjärnans ohälsa men har vänt blicken uppåt och hittat drivkraften att starta en insamling för att stötta hjärnforskningen. Klicka på pilen i bilden och se filmen där de berättar om sina insamlingar.

Harald Lund vill ta reda på vilken roll immunförsvaret har vid kronisk smärta

Makrofager är en celltyp som tillhör immunförsvaret. Skador eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager. Harald Lund, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om vilken roll makrofagerna har vid kronisk smärta.

En tredjedel av Sveriges regioner saknar handlingsplan för suicid

Regeringen antog en Nollvision för självmord 2008. Trots det saknar sju regioner en handlingsplan för suicid, det visar Folkhälsomyndighetens senaste rapport, som Hjärnfonden har granskat. Stockholm, Västra Götalandsregionen och Västerbotten är exempel på regioner som ännu inte har en handlingsplan.

Café Smedbyn – fiket där hjärnan står i centrum

På Café Smedbyn i Huskvarna kan du fika, äta italiensk mjukglass, få med dig en gratis palettbladsstickling och samtidigt passa på att ge en gåva till hjärnforskningen. Möt en av våra mest inspirerande insamlare här!

“Jag kommer alltid att välja livet, hur tufft det än må vara”

Trots en svår sjukdom, lyckas Charlie Hägg behålla sin positiva livssyn och se framåt. Han lever med ALS, amyotrofisk lateral skleros. Det är en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Här berättar han om vägen till diagnos och hur livet ser ut idag.

Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn

Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.

Hjärnforskaren som vill knäcka ALS-gåtan

Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera. Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om varför det finns hopp.

77,3 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 77,3 miljoner kronor till 82 forskningsprojekt och fortsätter att vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.

Antalet självmord bland unga är fortfarande högt

Antalet självmord bland barn och unga ligger fortfarande på en för hög nivå. Det visar statistik som publiceras i Socialstyrelsen dödsorsaksregister för 2021. I åldern upp till 24 år tog 150* personer sitt liv förra året; 44 flickor och 106 pojkar. Det ligger på ungefär samma nivå som 2020 då siffran var 155.

Inga barn ska dö i självmord

För några år sedan begick Henriks dotter Caroline självmord, bara 17 år gammal.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.

Patrik Andersson vill minska dödligheten av hjärntumörer

Ödem, ansamling av vätska i hjärnan, bidrar till dödligheten av hjärntumörer. Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater, vill hitta sätt att behandla eller förhindra uppkomsten av ödem så att fler drabbade överlever.

Gustav blir ständigt påmind om stroken

Gustav Karlqvist var bara 19 år när han drabbades av en stroke. Idag,sex år senare, är han mitt i sin läkarutbildning. Särskilt hos unga har hjärnan en otrolig förmåga att återhämta sig.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar.

Barn springer för att uppmärksamma barnhjärnan

I en tid där det finns mycket oro i världen, påverkas inte minst barnen. Till följd av covid-19 spenderar allt fler barn mycket tid i avskildhet och risken för ångest och oro ökar markant. I maj kommer skolelever från över 470 grundskolor att springa för Hjärnfonden Barn och för att uppmärksamma barnhjärnan. Dock i mindre grupper och på olika dagar under hela vecka 19.

“Helens vänner” – har samlat in drygt en kvarts miljon

Våra insamlare är riktiga hjältar. Vi på Hjärnfonden är så imponerade av det engagemang och driv som finns ute i landet. Och vi slås varje gång av vilka små medel som behövs för att komma upp i stora summor när man jobbar tillsammans. Här passar verkligen uttrycket "Många bäckar små…" in, för ingen enskild gåva är för liten. Alla gör skillnad!

När det otänkbara händer

Fler och fler unga dör av självmord och många lider av psykisk ohälsa. För några år sedan begick Henriks dotter Caroline självmord, bara 17 år gammal. Klicka på pilen i bilden och se filmen där Henrik berättar.

Vännens självmord blev vändpunkten för Jonas

För Jonas Kolsmyr började den psykiska ohälsan tidigt. Uppväxten kantades av depressioner varvat med maniska perioder. Flera gånger försökte han begå självmord. Vändpunkten kom när han på djupet förstod hur det känns när någon som är nära dör.

Hur tar du hand om din hjärna – hjälp forskarna att förstå

Hjärnan är ett av våra viktigaste organ och hjärnans ohälsa står för en tredjedel av den globala sjukdomsbördan. Vi vet fortfarande väldigt lite om hur människor ser på sin hjärna och sin hjärnhälsa. Nu kan du hjälpa forskarna att förstå mer genom att delta i en enkät, The Global Brain Health Survey.

”Redan när jag var 8-9 år hade jag självmordstankar”.

Sissela är idag 27 år. Under hela sin uppväxt har hon lidit av ångest, depression och självskadebeteende. I perioder har hon haft självmordstankar och även planerat självmord. Efter många år fick hon till sist rätt diagnos och behandling. Idag är hon frisk från sin depression och arbetar.

Tusentals ungdomar kämpar varje dag med depression

Att känna sig ledsen eller nedstämd ibland – det är en del av livet. Men om ledsenheten håller i sig kan den övergå i en depression. Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga.

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.

Är ditt barn oroat av Coronapandemin?

Alla barn är individer, de påverkas olika av den rådande Coronapandemin. En del är oroliga att de själva eller någon i familjen ska bli sjuka, andra för att de inte får gå till skolan eller träffa kompisar. Vi frågade Josef Milerad, docent på Karolinska Institutet och skolöverläkare, vad han säger till föräldrar som är oroliga för sina barn.

Coronapandemin-så kan du främja din och andras psykiska hälsa

Den pågående Coronapandemin påverkar allas vardag på något sätt och det är lätt att känna rädsla och oro. Den som redan är drabbad av psykisk ohälsa är särskilt utsatt. Men det finns flera saker vi kan göra för att främja den psykiska hälsan hos oss själva och andra. Här är några tips och rekommendationer från Världshälsoorganisationen WHO.

Till minne av Jessica

Den 23:e mars 2019 rasade Jennis värld samman. Hennes lillasyster Jessica blev ett offer för sin epilepsi bara 24 år gammal. Här berättar Jenni om sin lillasyster och den insamling till epilepsiforskning hon startat till minne av Jessica.

Utmattad och orolig? Det här ska du tänka på

Den pågående coronakrisen kan innebära en extra påfrestning för den som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa. Om man är utmattad, vad ska man tänka på i dessa tider av oro och osäkerhet? Hur tar man hand om sig? Vi bad Hélène Hallström vid Capio Centrum för smärta och utmattning i Stockholm om tips.

Internationella bipolärdagen den 30 mars

Den 30 mars är det internationella bipolärdagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 1-3 procent av befolkningen och som skapar mycket lidande för den som är drabbad.

Postkodlotteriet stöttar vårt arbete om stressrelaterad ohälsa

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa det största och snabbast växande hotet mot människors hälsa i framtiden. Hjärnfonden får stöd av postkodlotteriet för vårt arbete om stressrelaterad ohälsa.

Nu vill många skriva testamente

SVT rapporterade i veckan att flera familjejurister har under de senaste veckorna märkt av en kraftig ökning av personer som vill skriva testamente – någonting som samtliga kopplar till coronakrisen.

Så här kan du ta hand om dig i oroliga tider

Känner du dig orolig på grund av det nya Coronaviruset? Krisen påverkar såväl allas vår vardag som samhällsutvecklingen, och det är lätt att känna rädsla och oro. Här tipsar vi om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra.

Isabell Brikell vill ta reda på varför personer som har ADHD oftare får migrän

Isabell Brikell är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på riskfaktorer, medicinsk behandling och samsjuklighet inom ADHD. Hon är intresserad av varför personer med ADHD ofta även har neurologiska sjukdomar och speciellt hur gener och miljöfaktorer bidrar till att personer som har ADHD ofta får migrän. #postkodeffekten

Blodprov ger tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

Det kan vara svårt att diagnosticera Alzheimers sjukdom därför att symptomen kan överlappa med andra demenssjukdomar. Men nu har forskare funnit en markör i blodet som mer exakt kan diagnostisera Alzheimer i de tidiga stadierna av sjukdomen.

Världsepilepsidagen

I februari uppmärksammas epilepsi runtom i världen. I Sverige är 81 000 personer drabbade. Hjärnfonden stödjer svensk epilepsiforskning och här kan du läsa om forskning vid Lunds universitet.

Hjärnfondens stipendiater 2020

Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2020. Den Vetenskapliga nämnden beslutade att dela ut stipendier till 12 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen.  De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen. Men vad händer i hjärnan?

Vintertrötthet: så påverkar mörkret din hjärna

När dagarna blir kortare och ljuset försvinner påverkas hjärnans dygnsrytm, den biologiska klocka som styr vår sömn och vakenhet. Här delar sömnforskaren Christian Benedict med sig av sina bästa tips för att klara övergången till kortare dagar och vintertid.

“Jag önskar att alla förstod att man inte är lat som inte kan göra vissa saker”

Nikki Kjellsson är 28 år och lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Den 13 december 2016 fick hon diagnosen, kort efter att hon fyllt 25 år. Det blev en speciell jul, full av oro och funderingar kring framtiden.

Livet har vänt för Agnes – nu vill hon hjälpa andra unga

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen men det går att bli frisk. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.

Vad händer i kroppen när du får en stroke?

En stroke inträffar när hjärnan plötsligt inte får tillräckligt med syrerikt blod. Det kan bero på en blodpropp eller en blödning där ett kärl brister, och kan leda till att man förlorar viktiga funktioner.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter. #postkodeffekten

Hej Hyper – Satsning som försökte bryta stigmat för barn med NPF

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD eller autism. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, psykisk ohälsa och hemmasittande. I Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal, verkade för att öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Kan man skydda sig mot Alzheimer?

Varje år drabbas 20 000–25 000 personer i Sverige av Alzheimer och andra demenssjukdomar och i takt med att vi blir allt äldre är det också fler som drabbas. Även om det ännu inte finns något botemedel går det ändå att påverka risken att drabbas av Alzheimer genom förändringar i livsstilen.

Att göra en minnesutredning

Var la jag husnycklarna? Vad är min inloggning till Mobilt BankID och vad gjorde jag i påskas? Det är frustrerande när minnet inte fungerar som det ska. Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är ”normalt dåligt minne” och vad som kan bero på en sjukdom. För att ta reda på vad minnesproblemen beror på kan primärvården göra en minnesutredning.

Sömnstörningar kan kopplas till ökad risk för demens

Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

När hjärnan fungerar annorlunda

Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) innebär att hjärnan fungerar annorlunda – vilket leder till olika kognitiva svårigheter. I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språk­störning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.

”Många skulle få ett bättre liv om vi lär oss att upptäcka bipolär sjukdom tidigt”

I den här texten berättar Magnus Werner om sin långa kamp mot de berusande topparna och de avgrundsmörka dalarna som karaktäriserar bipolär sjukdom, en diagnos han fick vid 40 års ålder. Magnus gick tyvärr bort 2024, men hans berättelse är lika aktuell idag.

Varför är det så viktigt att sova?

Sömn är hjärnans viktigaste återhämtning – ändå har många problem att sova. Var tredje drabbas ibland, var tionde ofta. När vi sover för lite påverkas minnet, immunförsvaret och vår långsiktiga hälsa.

Flera nya läkemedel testas mot Alzheimers sjukdom

Varje år drabbas runt 20 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom. Än så länge finns inget botemedel mot sjukdomen men det pågår intensiv forskning för att hitta nya behandlingar och läkemedel. Bland annat testas nu flera olika läkemedel på patienter med sjukdomen och resultaten ser lovande ut.

Varför mår hjärnan bra av motion?

Tillsammans med vår samarbetspartner Skellefteå Kraft har Hjärnfonden tagit fram fyra videopodcasts där programledaren Beppe Singer tar reda på hur hjärnan reagerar på saker som motion, sociala relationer, sömn och kost. Första avsnittet gästas av professor Yvonne Forsell som förklarar vad som händer i hjärnan när vi rör på resten av kroppen.

De anhörigas sjukdom